Svart buskskvätta (Saxicola caprata) är en tätting i familjen flugsnappare. Den har en mycket vid utbredning i Asien, från Iran vidare österut ända till Nya Guinea. Mycket sällsynt uppträder den i Europa, med endast tre fynd i Finland, ett i Italien och ett utanför Ulricehamn i svenska Västergötland 2018. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Den svarta buskskvättan är något större än svarthakad buskskvätta (13–14,5 centimeter lång). Den vuxna hanen är mycket karakteristiskt tecknad: helsvart med vit övergump, vit buk och en liten vit skulderfläck. Hona och unghane är brungrå med helmörk stjärt och rosttonad övergump. Till skillnad från en mörkt tecknad hona av svarthakad buskskvätta är strupen ljus och vingen i princip helmörk.
Svart buskskvätta har en ovanligt mycket vid utbredning i Asien. Den delas in i hela 16 underarter med följande utbredning:
Svart buskskvätta är en vanligt förekommande och välbekant fågel i öppet landskap med buskområden eller grässlätter där den ofta ses i toppen på buskar eller korta träd på utkik efter insekter. Den har noterats inta både mott och mjöllöss. Fågeln häckar från februari till augusti med en topp mellan mars och juni. Två till fem ägg läggs i boet som byggs i en hålighet i en vägg eller liknande. Huvudsakligen honan ruvar äggen, i tolv till 13 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig, lokalt mycket vanlig.
