Stensparv (Petronia petronia) är en tätting i familjen sparvfinkar som förekommer i Medelhavsområdet och vidare österut till Mongoliet och Kina.
Fågelns vetenskapliga artnamn tillika släktesnamn kommer från ett lokalt dialektnamn på fågeln från Bologna-trakten i Italien.
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
De
Delvis migrerandeAl
Altitudinal MigrantR
börjar medStensparven är en stor och kraftig sparvfink med en längd på 15-17 centimeter. Den utmärks av ett mycket tydligt vitaktigt ögonbrynsstreck samt ett svagare streck på hjässan. Resten av kroppen är brun och streckad och på strupen har den en gul fläck som dock är mycket svår att se. Denna fläck spelar en central roll under häckningstid för att markera status. Könen är lika.
Stensparven förekommer i södra Europa och norra Afrika österut genom norra Mellanöstern till Mongoliet. International Ornithological Congress (IOC) delar in den i sju underarter med följande utbredning:
I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) inkluderas istället kirhizica i intermedia. Även svenska BirdLife Sverige följer denna indelning.
Fågeln är i huvudsak stannfågel, i öst delvis flyttfågel. Efter häckning sprider sig arten något och vintertid söker den sig till lägre nivåer. Norr om utbredningsområdet är den en mycket sällsynt gäst. Exempelvis har den setts i Storbritannien vid ett enda tillfälle, i Norfolk 14 juni 1981.
Stensparven påträffas normalt i trädlöst landskap, från ökenartad stäpp till klippiga sluttningar och raviner. I Spanien är den även vanlig i öppet skogs- eller parklandskap med exempelvis terpentintall (Pinus pinaster). Den ses också ofta födosöka i jordbruksområden, vingårdar, olivlundar, kring gamla byggnader och i vissa områden nära människan. Stensparven lever i huvudsak av frön, men också små bär och under häckningssäsong termiter och skalbaggar.
Fågeln häckar från maj till augusti parvis eller i lösa kolonier. Honan lägger fyra till sju ägg i ett stökigt gräsbo som placeras i en klippskreva eller i ett hål i en byggnad.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). I Europa beräknas det häcka mellan 2,1 och 4,6 miljoner par.
