Roststrupig snårtimalia (Spelaeornis caudatus) är en liten och fåtalig asiatisk fågelart i familjen timalior inom ordningen tättingar som endast förekommer i ett litet område i östra Himalaya.
Arten har tidigare kallats rödstrupig smygtimalia och roststrupig smygtimalia men blev tilldelad nytt släktesnamn för att undvika förväxling med de ej närbesläktade smygtimaliorna i familjen marktimalior (Pellorneidae).
Roststrupig är en mycket liten (9 cm) och brun timalia med rostorange strupe och bröst samt mörk, vitfläckad buk. Ovansidan från hjässan till nedre delen av ryggen är mörkbrun med otydliga mörkare fjällning. Örontäckarna är grå. Sången är ett kraftfullt och kort utbrott som på engelska återgetts som "witchu-witchu-witchu-witchu-witchu".
Roststrupig snårtimalia förekommer i bergstrakter från östra Nepal till nordöstra Indien (västra Arunachal Pradesh. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Den har tidvis behandlats som samma art som mishmisnårtimalian (Spelaeornis badeigularis) men dessa urskiljs nu allmänt som skilda arter.
Roststrupig snårtimalia hittas i tät undervegeation i fuktiga städsegröna skogar i avskilda dalar och branta raviner. Framför allt trivs den där tillgången på ormbunkar, mossiga stenar och fallna träd är god, på mellan 1500 och 2500 meters höjd, möjligen tillfälligtvis upp till 3100 meter. Kunskapen om dess föda är mycket begränsad, men insekter ingår. Även dess häckningsbiologi är dåligt känd. Den har noterats sjunga mellan mitten av mars och mitten av maj i Bhutan, med ytterligare en period i början av augusti. Arten tros vara stannfågel, med mindre rörelser i höjdled.
Denna art har ett litet utbredningsområde och antas ha en rätt liten population som dessutom tros minska på grund av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad, men noterar att eftersom den lever ett mycket tillbakadraget liv kan framtida undersökningar visa att den är vanligare och vidare spridd än man tror idag.
