Ryukyunäktergal (Larvivora komadori) är en tätting som numera placeras i familjen flugsnappare, endast förekommande i Ryukyuöarna i södra Japan.
Temminck som beskrev både ryukyunäktergalen och dess nära släkting japansk näktergal gav dem de vetenskapliga namnen komadori respektive akahige efter deras japanska namn, men blandade ihop dem. Komadori betyder "hästfågel", syftande på den japanska näktergalen sång som ska likna en gnäggade häst. Akahige för ryukyunäktergalen betyder "rött skägg", vilket är än mer förrvirrande med tanke på att det är den japanska näktergalen som har rött "skägg", medan ryukyunäktergalen har svart. Dock tros Akahige, även om det använts i ett par hundra år, vara en förvridning av det ursprungliga Akaike som betyder "rött hår", vilket mer stämmer överens med ryukyunäktergalens djupt rödbruna ovansida.
Ryukyunäktergalen, liksom dess släkting japansk näktergal, kallades tidigare ryukyurödhake på grund av deras ytliga likheter med den europeiska rödhaken och förmodade nära släktskap med denna. Trivialnamnen har dock justerats av BirdLife Sverige för att bättre reflektera arternas släktskap.
Ryukyunäktergalen är en liten (14 cm), aktiv och färgglad fågel med långa ben och rätt lång näbb. Skillnaden mellan könen är stora. Hanen av nominatformen är svart från ansiktet till bröstet samt i pannan och i fläckar på flankerna, medan resten av undersidan är vit och ovansidan djupt roströd. Honan är något mattare ovan, saknar det svarta och är mer enfärgat grå undertill, något fläckad eller streckad i vitt.
Okinawanäktergalen, fram tills nyligen behandlad som underart till ryukyunäktergalen, skiljer sig tydligt i handräkten genom avsaknad av svart i pannan och på flankerna och grå snarare än vit undersida.
Ryukyunäktergalen förekommer på Danjoöarna utanför Kyushu samt norra Ryukyuöarna (Tanegashima, Amami-Ōshima, Tokunoshima). Vintertid flyttar den till södra Ryukyuöarna (huvudsakligen Miyako-jima, Ishigaki, Iriomote och Yonakuni) även om vissa stannar på Amami-Ōshima. Vissa urskiljer underarten subrufa, men denna är beskriven på Yaeyamaöarna utifrån övervintrade fåglar av nominatformen.
Tidigare inkluderas okinawanäktergalen i arten, men denna urskiljs dock allt oftare som egen art, sedan 2016 av BirdLife International, sedan 2021 av tongivande International Ornithological Congress (IOC) och sedan 2022 av Clements et al. Detta baseras på tydliga genetiska skillnader samt skillnader i utseende och läten.
Ryukyunäktergalen hittas i fuktig och tät undervegetation med bambu, buskar och ormbunkar i städsegrön lövskog, ofta nära rinnande vattendrag, vanligen mellan 100 och 200 meters höjd, på Yakushima upp till 600 meter. Den ses enstaka eller i par, ofta gömd lågt i vegetationen, men söker sig på morgnarna ut mot vägkanter och stigar. Under häckningssäsongen upptäcks den lättast genom det ljusa locklätet eller när den varnar samtidigt som den snärter med vingar och stjärt eller reser stjärten nästan lodrätt. Födan är dåligt känd men tros mest bestå av små ryggradslösa djur.
Fågeln häckar mellan april och juli, mestadels från mitten av maj till mitten av juni. Boet som består av torkade löv, mossa och bambustrimlor placeras i ett hål i ett träd eller på en sluttande jordbank. Den har också häckat i holk och noterats häcka inne i ett hus. Den lägger tre till fem blekrosa ägg.
