Japansk näktergal (Larvivora akahige) är en östasiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.
Coenraad Jacob Temminck som beskrev både japansk näktergal och dess nära släkting ryukyunäktergal gav dem de vetenskapliga namnen akahige respektive komadori efter deras japanska namn, men blandade ihop dem. Komadori betyder "hästfågel", syftande på den japanska näktergalens sång som ska likna en gnäggade häst. Akahige för ryukyunäktergalen betyder "rött skägg", vilket är än mer förrvirrande med tanke på att det är den japanska näktergalen som har rött "skägg", medan ryukyunäktergalen har svart. Dock tros Akahige, även om det använts i ett par hundra år, vara en förvridning av det ursprungliga Akaike som betyder "rött hår", vilket mer stämmer överens med ryukyunäktergalens djupt rödbruna ovansida.
Japansk näktergal är en 14–15 cm lång fågel, lik utseendet ytligt lik den europeiska rödhaken men ej nära släkt. Hanen är lätt att känna igen med enfärgat rostorange på panna, huvudsida, strup och övre delen av bröstet. Ovansidan är rostbrun, stjärten med inslag av kastanjebrunt. Tvärs över nedre delen av bröstet syns ett svartaktigt band, medan flankerna är skiffergrå. Honan liknar hanen, men är brunare på bröst och flanker samt mattare på huvudet. Populationen på Izuöarna (tanensis), av vissa behandlade som en egen art, saknar det svarta bröstbandet och är blek längst in på undre näbbhalvan (övriga populationer har svart näbb).
Japansk näktergal delas upp i tre underarter med följande utbredning:
Tidigare inkluderades izunäktergalen (Larvivora tanensis) i arten, men urskiljs sedan 2016 av Birdlife International som en egen art på basis av skillnader i utseende, sång, biotop och det faktum att den är stannfågel. Tongivande eBird/Clements följde efter 2022 och International Ornithological Congress 2023.
Japansk näktergal häckar i fuktig och tät undervegetation utmed vattendrag i bergsskogar. I vinterkvarteren hittas den i städsegrön skog, parker och trädgårdar upp till 1525 meters höjd. Den födosöker på marken och i låga buskar, ibland mer öppet på stigar, på jakt efter bland annat skalbaggar. Fågeln häckar mellan maj och juni på Sachalin, till mitten av juli i Japan.
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar underartsgrupperna (eller arterna) var för sig. Taxonet tanensis har en världspopulation på endast 1500–7000 vuxna individer och minskar dessutom i antal till följd av habitatförlust och predation från invasiva arter. IUCN tar därför upp den på sin rödlista som utrotningshotad, i kategorin sårbar. Huvudpopulationen (akahige och rishirensis) är vida spridd och har en stabil populationsutveckling. Den bedöms som livskraftig.
