Sundakråka (Corvus enca) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar. Den förekommer i Sydostasien, huvudsakligen i Indonesien, Malaysia och Filippinerna. Troligen består den av ett artkomplex och vissa har delat upp den i flera arter.
Sundakråkan är en medelstor (40–47 cm) rätt slank kråkfågel med medellång och något kilformat stjärt. Fjäderdräkten är svart, men på nära håll syns en mörkblå glans. I flykten ter sig vingarna rätt breda och trubbiga. Näbben är lång och något nedåtböjd, tydligt slankare än hos stornäbbad kråka, som i övrigt skiljer sig genom brantare panna, längre halsfjädrar, mer kilformad stjärt och längre hand med tydligare "fingrar". Sundakråkan har också tydligt grundare och snabbare vingslag. Bland lätena hörs ljudliga, nasala kraxanden.
Sundakråkan förekommer i Sydostasien. Den delas in i sju underarter med följande utbredning:
Artgränserna är omstridda. Vissa urskiljer compilator som den egna arten Corvus compilator, andra pusillus och samarensis (inklusive sierramadrensis) som palawankråka (Corvus pusillus) respektive småkråka (Corvus samarensis). Seramkråka (C. violaceus) behandlades även tidigare som underart till sundakråka.
Sundakråkan föredrar intakt låglandsskog där den ofta påträffas i par eller småflockar flygande över vägar, floder och öppningar. Liksom många andra kråkfåglar är den allätare och tar alltifrån vegetabilier till både ryggradslösa djur som stora skalbaggar, men också små ödlor och as. Frukt utgör också en stor del av födan.
