Hjälmkasuar (Casuarius casuarius) är en stor flygoförmögen fågel som placeras i ordningen kasuarfåglar. Den förekommer i skogar på Nya Guinea och i norra Australien. Beståndet anses vara livskraftigt.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fr
FrugivoreTe
TerrestriskKu
Kursiverade djurFl
Flygoförmögna fåglarFlygoförmögna fåglar är fåglar som genom evolution har förlorat förmågan att flyga. Det finns över 60 idag levande vilda fågelarter som i...
Pr
PrecocialZo
ZoochoryEn
Endemisk på öarRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ov
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Po
PolyandriSo
Solitära djurIn
Inte en migrantS
börjar medHjälmkasuaren är den tredje största och den näst tyngsta fågeln i världen – efter strutsen och före emun. Adulta hjälmkasuarer är 1,5 till 1,8 meter höga och väger ungefär 60 kilo. Hjälmkasuaren är svart med grönblått ansikte, grönt bakhuvud och en hals som är violett framtill, blå på sidorna och lackröd på nacksidan. Honorna är större än hanarna, och har klarare färger.
Både hane och hona har en kamformad utväxt på huvudet. Dess funktion var länge omtvistad, men enligt en forskningsrapport 2019 bidrar den till att reglera kroppstemperaturen. Blodflödet till kammen ökar när temperaturen i omgivningen stiger och därmed ökar även värmeutstrålningen.
Arten förekommer i tropiska skogar på Nya Guinea, på närliggande öar och i nordöstra Australien. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Fram till 2017 kategoriserades hjälmkasuaren som sårbar (VU) av internationella naturvårdsunionen IUCN på grund av habitatförlust. Studier visade dock att populationen var större än man tidigare trott, varför den numera kategoriseras som livskraftig (LC).
