Bergskogsduvan är en 38 cm stor mörk duva med grått huvud. Undersidan är mörkprickig, vitprickig på vingtäckarna. Hanen har rödbrunt på underidan och manteln, på honan ersatt av grått. I flykten syns att den är mörkgrå på undre stjärttäckarna och undersidan av stjärten, till skillnad från sjalduvan som uppvisar kontrast mellan beige undre stjärttäckare och mörk stjärtundersida.
Bergskogsduva förekommer i Himalaya från Kashmir österut till västcentrala Kina (södra Gansu, västra Sichuan och Yunnan) och Myanmar. Vintertid besöker den även nordvästra Thailand och nordvästra Laos.
Arten tros ofta vara en asiatisk representant för en grupp duvor centrerad kring olivduvan (C. arquatrix) som också inkluderar sjöstedtduva (C. sjostedti), sãotoméduva (C. thomensis) och komorskogsduva (C. pollenii). Bergskogsduvan behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Bergskogsduvan hittas huvudsakligen i ek- och rhododendronskog i bergstrakter upp till 3000 meters höjd. Den är mestadels träd- och fruktlevande, men tar också örter, frön och säd från marken. Fågeln häckar huvudsakligen mellan maj och juni, men troligen även senare på högre höjder. Arten är stannfågel men företar sig lokala och höjdledsmässiga rörelser beroende på födotillgång.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den tros vara till största delen ovanlig.
