Savannökenlöpare (Cursorius temminckii) är en afrikansk fågel i familjen vadarsvalor inom ordningen vadarfåglar.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den holländske ornitologen Coenraad Jacob Temminck (1778-1858).
Savannökenlöparen skiljer sig från alla andra släktingar utom kapökenlöparen genom sin mindre storlek (19-21 cm) och mer enfärgade ovansida. Jämfört med kapökenläparen är den mer rostfärgad på bröstet, är kastanjefärgad istället för grått på bakre delen av hjässan samt har en svart fläck på buken som kontrasterar mot vita flanker. I fjäderdräkten liknar den mer arten indisk ökenlöpare, men denna är mycket större och har längre och vitare ögonbrynsstreck, svart tygel samt i flykten vit bakkant på armpennorna och vitt ovan stjärten. Näbben är mörk och rätt lång, de vitaktiga benen så långa att fötterna sticker ut bakom stjärten i flykten.
Fågeln förekommer på savann i Afrika söder om Sahara till norra Sydafrika. Vanligen urskiljs tre underarter, med följande utbredning:
Utanför häckningstid rör den sig norrut, bland annat till norra Mauretanien och på så vis in i palearktiska regionen.
Savannökenlöparen återfinns i kortvuxna gräsmarker, ofta i brända områden, mer sällan i mer buskrika miljöer. Fågeln häckar året om, i Zambia dock endast under torrperioden. Den lägger två ägg direkt på marken.
Fågeln ses ofta stå mycket upprätt eller likt övriga ökenlöpare springa snabbt och nicka huvudet när den upprörs. Den lever av insekter som termitarten Hodotermes mossambicus samt mollusker och tillfälligtvis frön.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
