Temmincktragopan (Tragopan temminckii) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.
Arten har fått sitt svenska och vetenskapliga namn efter den holländske zoologen och aristokraten Coenraad Jacob Temminck (1778-1858). Tragopan är en romersk mytisk fågeln med horn och blått huvud som nämns av Plinius och Pomponius.
Temmincktragopanen är en rödfärgad tragopan, lik satyrtragopanen med blå bar hud i ansiktet och rödfärgad undersida hos hanen. Temmincktragopanen är dock även röd på ryggen, den bara ansiktshuden mer utbredd och undersidan är fläckad med grå prickar, inte svartinramade vita. Den gråbruna honan är tydligt vitfläckad under. Kroppsstorleken är 64 cm hos hanen, 58 cm hos honan.
Den förekommer i bergstrakter från nordöstra Indien till centrala Kina, norra Myanmar och nordvästra Tonkin. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. En genetisk studie visar att den är närmast släkt med cabottragopanen (Tragopan caboti).
Temmincktragopanen hittas i bergsbelägen tät städsegrön skog som domineras av rönn och olvon. Den lever av vegetabilier som blommor, blad, gräs, ormbunkar, bambuskott, mossa, bär och frön. Fågeln lägger tre till fem fint brunprickiga beigefärgade ägg, med inledning i början av maj. Den antas vara monogam, men en kinesisk studie visar på att hälften av hanarna kan vara polygama.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Den verkar minska i antal till följd av äggsamlare, jakt och habitatförstörelse, dock inte tillräckligt snabbt för att betraktas som hotad. Världspopulationen uppskattas till över 100.000 och arten beskrivs som vida spridd och vanlig.
