Taphozous georgianus är en fladdermusart som beskrevs av Thomas 1915. Taphozous georgianus ingår i släktet Taphozous och familjen frisvansade fladdermöss. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Arten är med 66 till 74 mm långa underarmar och med en vikt av 19 till 41 g en ganska stor gravfladdermus. Pälsen på ovansidan bildas av hår som är krämfärgade nära roten och sedan mörkbruna. På undersidan förekommer lite ljusare päls. Som hos andra familjemedlemmar bryter svansen genom svansflyghudens ovansida. Hannar av Taphozous georgianus saknar däremot säckformiga kroppsdelar på strupen som hos andra gravfladdermöss omsluter en körtel. På vingarnas undersida nära armarna finns gråbruna hår.
Djurets kroppslängd (huvud och bål) är 75 till 90 mm och svansen är 20 till 30 mm lång.
Arten förekommer med två från varandra skilda populationer i norra och nordvästra Australien. Fladdermusen lever även på flera australiska öar i samma region. Habitatet varierar men Taphozous georgianus behöver alltid klippor i närheten på grund av att den vilar i grottor eller bergssprickor. Där sover den ensam, i mindre flockar eller sällan i större kolonier med cirka 100 medlemmar.
Taphozous georgianus flyger ofta hög över marken för att nå områden med byten. Jakten sker ofta ovanför buskar eller vattenansamlingar med hjälp av ekolokalisering. Den fångar skalbaggar och andra insekter med flygmembranen. Därför flyger fladdermusen i raka linjer som bildar ett rutnät över området.
Tidpunkten för ungarnas födelse är beroende på utbredningsområdet och ligger mellan oktober (senvåren på södra jordklotet) och april (hösten). Honan föder vanligen en unge efter cirka fyra månader dräktighet. Ungen väger vid födelsen 7 till 8 g och har redan päls samt öppna ögon. Ungdjur av Taphozous georgianus blir efter tre till fyra veckor självständiga. Könsmognaden infaller för honor efter 9 månader och för hannar efter 21 månader.
Under den kalla årstiden intar arten tidvis ett stelt tillstånd (torpor). Den vaknar lätt vid störningar.
För arten finns inga allvarliga hot och den förekommer i flera naturskyddsområden. Regionalt begränsad kan gruvdrift nära grottorna förekomma. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
