Kungsrall (Rallus elegans) är en amerikansk fågel i familjen rallar. Den förekommer i östra USA samt på Kuba.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Ho
Hoppande djurEtt hopp är en rörelse där en organism eller ett icke-levande system, till exempel en robot, förflyttar sig genom luften i en projektilbana. Et...
Te
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ovipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
Solitära djurMi
MigrerarK
börjar medKungsrallen är en stor (38–48 cm och slank rall med kort stjärt och lång, något böjd näbb. Ovansidan är spräcklig i brunt och rostrött. Flankerna är vitbandade. Bröst och hals är roströda. Mycket lika kustrallen har grå kinder, mindre tydlig bandning på flankerna och är mer ljusare kanelbrun i färgerna än roströd. Aztekrallen, tidigare behandlad som underart, är större och rödare undertill men med även den svagare bandning på flankerna.
Lätena är mycket lika både kustrallen och virginiarallen, bland annat en fallande serie med stönande ljud eller ett "kik-brrrr". Spellätet, en serie plötsliga "kek", liknar kustrallens men är djupare, långsammare och mer staccato.
Kungsrall delas in i två underarter med följande utbredning:
Aztekrall (R. tenuirostris) betraktades tidigare som en underart till kungsrall och vissa gör det fortfarande. Genetiska studier visar dock att den utgör en egen art.
Kungsrallen häckar i våtmarker med både sött och bräckt vatten, men inte i saltträsk där den ersätts av kustrallen. Den är vanligast i grunda våtmarker med inslag av djupare, öppna områden. Den ses även året runt i risfält. Födan består huvudsakligen av kräftor, vinkarkrabbor och andra små kräftdjur, men tar även mollusker, grodor, små ormar, möss och näbbmöss, fisk, insekter som gräshoppor och skalbaggar, frukt och frön. Fågeln lägger en till två kullar med tio till tolv ägg som ruvar i 21–23 dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförlust. Sedan 1966 har den minskat med hela 90%. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad (NT). Världspopulationen för nominatformen elegans uppskattas till 104.000-105.000 individer, medan ramsdeni tros bestå av endast 500-1.000 individer.
