Orientshama (Copsychus saularis) är en vidd sprid och välkänd asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.
Cr
CrepuskulärIn
InsektsätareKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Re
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Al
Altriciella djurSo
Solitära djurSo
SocialIn
Inte en migrantO
börjar medOrientshaman är en 20 cm lång brokig tätting med lång och ofta rest stjärt. I alla dräkter har den vita vingfläckar och stjärtkanter. De flesta hanar har blåglansigt svart på huvud, ovansida och bröst med resten av undersidan vit, hos fåglar på östra Java och Borneo dock blåsvart även på buken. Honan är normalt blågrå där hanen är blåsvart, dock mörkare glansigt blå på Sri Lanka och Andamanerna, i den senare populationen även med rostfärgad anstrykning på undersidan. Ungfågeln har orangebeige anstrykning på undersidan med mörk fjällning på strupe och bröst, liksom diffusa orangebeige fläckar ovan. Sången är en fyllig och varierad ramsa som avges från en hög sittplats.
Orientshama delas in i sju underarter med följande utbredning:
Arten är även införd av människan till Taiwan. Underartsgruppen amoenus bildar en på vissa ställen relativt smal hybridzon med nominatgruppen och är något åtskild genetiskt vilket skulle kunna tyda på att den utgör en egen art.
Orientshaman hittas i öppen skogsmark, odlingsbygd och nära mänsklig bebyggelse. Open woodland, cultivated areas and around human habitation. Den tillbringar mycket tid på marken där den hoppar runt med ofta rest stjärt, födosökande efter insekter som syrsor, skalbaggar, fjärilslarver och myror men även getingar och termiter. Fågeln häckar mellan april och juli i Indien, i princip året runt på Sri Lanka, februari till augusti i Kina och januari till september i Sydostasien. Den bygger ett bo i ett hålutrymme, ofta i en mur, vari den lägger tre till sex ägg som ruvas av båda föräldrarna.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.
