Blå elminia (Elminia longicauda) är en afrikansk fågel i familjen feflugsnappare inom ordningen tättingar.
Det vetenskapliga tillika svenska släktesnamnet kommer av St Georges d’Elmina, en hamn i Nederländska Guldkusten, idag Ghana.
Blå elminia är en 15-18 centimeter lång tjusig, blå fågel med kort tofs och lång stjärt. Stjärt och ovansida är lysande blå eller cyanblå, med svart tygel och svarta blåkantade vingpennor. Undersidan är gråblå till vitaktig nedåt mot buken. Ben och näbb är svarta. Ungfågeln är dovare färgad med bleka gråaktiga fläcar på hvuud och vingtäckare.
Blå elminia delas in i två underarter:
Arten bebor låglänta fuktiga skogar, mangroveträsk, galleriskogar, bergsskogar, trädgårdar, trädbevuxen jordbruksmark samt fuktig savann. Den födosöker gracilt med utbredd stjärt och halvöppna vingar i lövverket, tillfälligt även på marken och flugsnappande.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till lokalt vanlig.
