Bahamanötväcka (Sitta insularis) är en utrotningshotad fågelart i familjen nötväckor inom ordningen tättingar som enbart förekommer på en ö i Västindien.
Bahamanötväckan är en mycket liten nötväcka med en kroppslängd på endast 10,5–11 cm, med för de flesta arter i familjen typiskt blågrå ovansida och ett brett, svart ögonstreck. Den är mycket lik sin nära släkting brunhuvad nötväcka med relativt stort huvud och stor näbb, brun hjässa och ljusbeige eller grå undersida. Den skiljer sig något i utseende med mörkare ögonstreck och ljusare hjässa och det vita på strupen sträcker sig längre ner på bröstet. Vidare har den tydligt längre näbb och kortare vingar. Även lätena skiljer sig, där det huvudsakliga lätet är en ljus och snabb drill.
Fågeln förekommer endast på ön Grand Bahama i Bahamas. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar idag arten som akut hotad men kan möjligen redan vara utdöd. Den beskrivs som relativt vanlig i slutet av 1960-talet i rätt miljö och vida spridd. Inventeringar 1993 gav dock bara två individer, vilket tyder på att den minskat kraftigt av oklar anledning. 2016 drabbades Grand Bahama av orkanen Matthew, varefter arten befarades vara utdöd. Den återupptäcktes dock 2018, men beståndet uppskattades till endast två till sex individer. Året efter orsakade ytterligare en orkan vida förödelse, den hittills starkaste orkanen Dorian, och fågeln befarades återigen ha dött ut. American Bird Conservancy konstaterade att området där bahamanötväckan senast sågs visserligen inte var helt förstört, men att saltvatten trängt in, vilket på sikt dödar skogen. IUCN konstaterade 2020 att det trots att är möjligt att arten fortfarande kan vara vid liv, men beståndet i så fall är mycket litet. Bahamanötväckan har ännu inte återupptäckts. Även om orkaner kan ha blivit dödsstöten för bahamanötväckan tros beståndet tidigare ha påverkats negativt av habitatförlust och invasiva arter, både i form predation från tvättbjörn, katt, svartråtta och majsorm eller konkurrens om bohål från gråsparv och stare..
