Blåryggig skogssångare (Setophaga caerulescens) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar.
Arten har tidigare på svenska kallats blåryggad skogssångare.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareAr
ArborealKl
KlättraTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ovipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Mi
MigrerarB
börjar med
Blåryggig skogssångare häckar i östra Nordamerika och övervintrar i Västindien. Den delas upp i två underarter med följande utbredning:
Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, endast påträffad vid två tillfällen på Island 1988 och 2003 samt vid ytterligare nio tillfällen i Azorerna.
Blåryggig skogssångare häckar i stora, sammanhängande löv- eller blandskogar med tät undervegetation bestående av bredbladig kalmia, rhododendron och desmeknoppsväxten Viburnum lantanoides. I Appalacherna förekommer den på mellan 800 och 1600 meters höjd, längre norrut på lägre nivå. Efter häckning förflyttar sig familjer till buskiga ungskogar. Under flyttning ses den i olika typer av skogsområden, men även parker och trädgårdar och i övervintringsområdena i tät tropisk skog och skuggiga kaffeplantage. Där etablerar hanar och honor skilda revir på olika nivåer, honor högre upp i buskigare miljöer.
Honan bygger det skålformade boet mellan en och 1,5 meter ovan mark i en buske eller ett sly. Där lägger hon två till fem ägg som ruvas i tolv till 13 dagar. Ungarna blir flygga åtta till tio dagar efter kläckning. Arten lägger en till tre kullar per häckningssäsong.
Fågeln lever av spindlar, flugor och fjärilslarver som den söker i nedre delen av träden eller i undervegetationen. Vintertid intar den även frukt.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal, mellan 1966 och 2014 med 163 % Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 2,4 miljoner häckande individer.
