Brunbjörn (Ursus arctos) är ett växt- och köttätande däggdjur som ingår i familjen björnar och som har ett stort utbredningsområde i holarktis. Grizzlybjörn, kodiakbjörn och den utdöda mexikanska brunbjörnen är alla underarter till brunbjörn.

Crepuskulär

Nattaktiv

Allätare

Terrestrisk

Lyckliga Djur
(samling)

Djur i Kanadas provinser
(samling)

Utseende

Brunbjörnen känns igen på sitt stora huvud, små ögon och öron samt puckeln över frambogen/skulderpartiet. Pälsen är tjock och färgen varierar från ljusbrun till mörkbrun, även brungrå päls kan förekomma. Yngre björnar har ofta en ljusare halsbandslik teckning runt halsen. Brunbjörnen har sommar- och vinterpäls och byter dessa under senvåren respektive tidig höst. Brunbjörnen uppvisar en rad lokala variationer över sitt stora utbredningsområde vad gäller storlek, vikt, skallform och färg på päls. Generellt kan man säga att brunbjörnen är större ju längre norrut den förekommer. För lokala morfologiska variationer se Underarter. I en normalt byggd individ har den en längd, från nos till svansrot, mellan 1,7 och 2,8 meter och en mankhöjd på cirka 90 till 150 centimeter. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Vikten för en hanne är normalt 100–300 kg, för en hona 60–200 kg. Den största svenska björnen som fälldes i Arjeplogs kommun augusti 2019, vägde 352,1 kg. Den skulle kunnat väga mer just innan idegången senare på hösten

Vanor och livsstil

Brunbjörnar har så kallade hemområden. Det är områden där de lever, söker föda, föder sina ungar. Hemområden kan till skillnad från revir överlappa till viss del. Hur stora ytor det rör sig om skiljer mellan populationer i t.ex. Sverige och Kanada och mellan könen. Honor i Sverige har hemområden på ungefär 500 km² och hanar 1500 km².

Livsstil

Terrestrisk, Altriciella djur, Nomadisk, Revir, Grävande djur, Samlade, Predation djur, Vivipari

Säsongsmässigt beteende

Att gå i ide

Kost och Näring

Både kött och vegetarisk mat är björnens föda. Den äter vad den hittar och menyn består av växter, frukter, insekter, byten och kadaver. Svensk forskning har visat att bär utgör omkring 45 procent av den sammanlagda födan på ett år. Den näst viktigaste födan är myror, motsvarande 20 procent. Björnen äter även gräs, örter och kadaver. De är specialiserade på att slå älgkalvar. I Dalarna, ett av Sveriges björntätaste område med 20–25 björnar per 1 000 km², dödas årligen omkring 25 procent av älgkalvarna av björn. Men brunbjörnen kan även slå vuxna älgar. Under våren jagar den som mest och under hösten äter den mycket bär.

Det sammanlagda energiintaget under våren och sommaren är 17–33 MJ (4 000–8 000 kcal) per dag. Under hösten, före vintersömnen, är intaget cirka 84 MJ (20 000 kcal) per dag. Under dvalan äter eller dricker björnen ingenting.

Björnens kranium visar att den är allätare. Den har långa hörntänder som används för att döda bytet. Den har även kindtänder med stora flata ytor som används för att mala sönder den vegetabiliska födan.

En svensk studie från Viltskadecenter visade att de studerade björnarna i snitt dödade elva renkalvar per år. Under perioden 1 maj-15 juni dödade de sändarförsedda björnarna i snitt 0,4 renkalvar per dag. Honor med ungar dödar upp mot en renkalv om dagen. Studien kunde inte påvisa att vissa individer var mer benägna att döda renar utan att predationen istället är kopplad till hur länge björnen befinner sig i ett område med kalvande vajor. Studien visade också att björnen jagar renar och renkalvar i huvudsak på kvällar och nätter.

Kost Allätare

Parningsvanor

PARNINGSBETEENDE

Seriemonogami

Vartannat år föder honan en till fyra ungar som väger mellan 300 och 600 gram vid födseln. Parningstiden ligger i maj/juni och embryot vilar en tid innan den egentliga dräktigheten på två månader börjar. Därför föds ungarna först i januari. Ungarna uppfostras helt av modern och lär sig att klättra upp i träd vid tecken på fara. Ungarna stannar hos modern 1,4–1,5 eller 2,4–2,5 år beroende på deras viktuppgång och ett andra år har en positiv effekt på vikten, speciellt om kullen består av en till två ungar.

En studie publicerad i Proceedings of the Royal Society of London visade att björnhonor parar sig med så många hanar som möjligt vilket resulterar i att hanarna mer sällan dödar avkomman. Hanar försöker i vanliga fall döda ungar för att honan ska kunna bli brunstig igen så att hanen ska kunna befrukta henne och på så sätt sprida sina gener vidare. När hanen känner igen honan så lämnas ungarna istället ofta ifred.

Befolkningsutveckling

Stabil

BEFOLKNINGSSTATUS

Livskraftig

ne dd lc nt vu en cr ew ex

Befolkning

Befolkningsantal

Brunbjörnen har ett mycket stort utbredningsområde som sträcker sig över 5 000 000 km² i nordvästra Nordamerika, 800 000 km² i Europa (exklusive Ryssland), och i merparten av norra Asien. Världspopulationen består av mer än 200 000 individer och de största populationerna finns i Ryssland, Alaska och Kanada. Globalt är populationstrenden stabil. Allt detta gör att IUCN inte bedömer arten som hotad och kategoriserar därför brunbjörnen som livskraftig (LC). Många av populationerna i Europa och i de sydligare delarna av Asien och Nordamerika är dock små och isolerade, och dessa är hotade på grund av för små populationer och störningar från människan. Björnar i närheten av människan kan dödas oavsiktligt på grund av kollisioner med bilar och tåg eller medvetet av tjuvjägare. Även mindre förändringar i populationsstorleken för dessa isolerade grupper kan medföra allvarliga effekter på tillväxten. På många håll i randområden där populationerna är små är björnen ett skyddat vilt och olika åtgärder görs för att skydda arten.

I Finland räknas björnen 2020 som nära hotad. Utan invandringen från Ryssland skulle björnen vara sårbar. Främsta hotet är jakt kombinerad med en liten populationsstorlek.

I Sverige var björnen det första rovdjuret som fridlystes, vilket skedde 1913. Då infördes starka restriktioner för björnjakt. 1930 uppgick det svenska beståndet till omkring 130 individer. De hårda restriktionerna upphävdes 1943. I Sverige var brunbjörnen tidigare kategoriserad som missgynnad (NT) men i 2010 års rödlista angavs den inte längre som hotad. Från 2015 finns den dock med på rödlistan igen, nu som nära hotad.

Under 1920-talet fanns björnen endast kvar i begränsade områden i landet. Efter åtgärder för att delvis freda björnen, och minska de ekonomiska motiven för björnjakt, genom att alla skjutna björnar från 1927 skulle tillfalla staten, ökade stammen, och i en inventering 1942 bedömdes att det i landet fanns 250–300 djur. Under 1970-talet bestod den svenska björnstammen av 400–600 djur. I en beräkning från 2008 kom man fram till att Sverige då hade någonstans omkring 3 300 björnar. Björnstammen var på tillväxt före 2007, men har därefter minskat på grund av skyddsjakt och licensjakt. Aktuella (tidigt 2020) uppgifter från Naturvårdsverket talar om cirka 2 900 individer.

Roliga fakta för barn

Brunbjörnar använder sina klor för att gräva bekväma grottor, där de tillbringar vintern. När de går i ide sjunker deras hjärtslag till 10 slag per minut.
Brunbjörnshonor föder ungar under vintern när de sover. Nyfödda ungar äter modersmjölk och värmer sig i moderns päls tills våren kommer och honan vaknar för att se sina ungar.
Brunbjörnen är Finlands nationaldjur.
Brunbjörnen är också en europeisk skyddad art som har skydd i EU -länderna.
Dessa djur är mycket intelligenta: de använder verktyg i sitt dagliga liv från jakt till lek; De har stor hjärna, jämfört med deras kroppsstorlek; De har bra minne och utmärkta navigationsförmågor.
I vissa tidiga civilisationer var dessa djur en symbol för styrka, kraft eller kärlek.
De kan känna lukten av ungar, en partner, rovdjur eller mat från flera kilometer bort. Dessutom har de utmärkt syn, vilket hjälper dem att identifiera mogna frukter.