Ensatinasalamander (Ensatina eschscholtzii) är ett stjärtgroddjur i familjen lunglösa salamandrar som finns i västra Nordamerika.
Ensatinasalamandern är en långbent, långsvansad salamander med en längd mellan 7,5 och 15,5 cm. Färgteckningen varierar beroende på underart:
Arten finns i västra Nordamerika, från sydvästra British Columbia i Kanada till norra Baja California i Mexiko.
Ensatinasalamandern är framför allt aktiv under regn och vid fuktig väderlek. Under torka, eller vid kyligt väder, söker den skydd i grottor, underjordiska utrymmen och i eller under murkna trästammar, liksom under sommarens inaktivitetsperiod. Den lever i trädbevuxna områden, som redwoodskogar, blandskog med douglasgran och sockerlönn, ekskogar och liknande, men också på buskmark (chaparral), i dalgångar och på kustängar. Underarten Ensatina e. klauberi föredrar barrblandskog. Salamandern förefaller föredra äldre skog framför yngre, och slätmark framför branta sluttningar. Livslängden uppskattas till över 15 år.
Salamandern lever av olika ryggradslösa djur, främst leddjur, som spindeldjur, skalbaggar, syrsor, termiter, hoppstjärtar, gråsuggor, mångfotingar, daggmaskar, snäckor och liknande. Själv utgör den föda åt strumpebandssnokar, blåskrikor och tvättbjörnar. Som försvar har den en vit, giftig hudavsöndring. Den kan även snöra av svansen likt många ödlor.
Leken äger främst rum under vår och höst, men kan också ske under vintern. Efter parningen, som sker på land, lägger honan mellan 3 och 25 (vanligen 9 till 16) ägg i mörka fuktiga utrymmen som i och under murket trä, under bark och i övergivna djurbon. Underarten Ensatina e. klauberi lägger äggen direkt på marken. Äggen kläcks efter 3,5 till 5 månader, och ungarna är fullt utvecklade och genomgår inte något larvstadium. Könsmognaden uppnås efter 3 till 4 år.
