Sarustrana (Antigone antigone) är en asiatisk fågel i familjen tranor. Den är med en genomsnittlig längd på 150 centimeter världens största trana.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Se
SemiakvatiskVa
VadarfåglarSv
Svävande fåglarPr
PrecocialRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Sa
SamladeOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
De
Delvis migrerandeS
börjar medSarustranan är en mycket stor fågel, störst i sin familj. Den är i genomsnitt 150 cm lång och väger 7-8,5 kg. Vissa individer kan nå en längd på 170 cm, en vikt upp till 12 kg och ett vingspann på 2,8 m. Fjäderdräkten har en enhetlig grå färg, men dess fjäderlösa hud på huvudet och övre delen av halsen är röd. Vid öronöppningen finns tydliga synliga vita dunfjädrar. Könen skiljer sig inte till utseendet. Sarustranan har liksom andra tranor ett högljutt trumpetande läte, som vanligen hörs från ett par.
Dess utbredningsområde sträcker sig över stora delar av Sydostasien, från Pakistan till Malaysia. Sarustranan introducerades dessutom under 1960-talet i norra Australien. Fågeln stannar vanligen hela året i samma region, men kan förflytta sig beroende på tillgång på vatten.
I Indien påträffas arten i våtmarker, på öppna både torra och fuktiga gräsmarker samt åkrar. I Sydostasien och Australien däremot verkar den ha en förkärlek för torrt savannliknande landskap med småsjöar under häckningstid och öppna av människan skapade våtmarker vintertid.
Sarustrana är en allätare som intar vegetabilier, ryggradslösa djur och amfibier. I Indien kan den häcka året runt, med två toppar: en större mellan juli och oktober och en mindre februari–mars. I Sydostasien och Australien häckar den under regnperioden. Arten föder en eller två ungar, mycket sällsynt tre.
IUCN kategoriserar arten som sårbar (VU). Den tros ha minskat kraftigt till följd av habitatförstörelse och föroreningar och den utvecklingen antas fortsätta. Världspopulationen tros bestå av endast mellan 13 000 och 15 000 vuxna individer.
