Vårttrana (Grus carunculata) är en hotad afrikansk fågel i familjen tranor inom ordningen tran- och rallfåglar.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Al
AllätareAllätare, omnivor, är ett djur som hämtar sin föda från både växt- och djurrikena. Exempel på allätare är grisar, rävar, merparten björ...
Växtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Te
TerrestriskVa
VadarfåglarPr
PrecocialZo
ZoochoryNo
NomadiskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Sa
SamladeOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
In
Inte en migrantW
börjar medVårtranan är en mycket stor trana med en kroppslängd på hela 175 centimeter. Hals och bröst är vita, vingarna och rygg ljusgrå, och undersida och stjärt kolsvarta. Armpennorna är förlängda så att de nästan når ner till marken på en stående fågel, vilket ger den ett intryck av att ha en lång stjärt.
Distinkt är också en röd fläck i ansiktet som sträcker sig utmed framsidan av två stora flikar täckta i vita fjädrar. Den har vidare en grå hätta.
Vårttranan är vanligtvis tystlåten, men har ett vitt ljudande trumpetande läte som i engelsk litteratur återges "kwaarnk".
Fågeln återfinns fläckvis i nordöstra och södra Afrika, där den lättast ses i Etiopiens högländer, Okavangodeltat i Botswana, centrala delar av KwaZulu-Natal i Sydafrika, samt i områdena Kafue Flats, Liuwa Plains och Bengweuluträsket i Zambia.
Traditionellt placeras den som ensam art i släktet Bugeranus, men genetiska studier visar att vårttrana är inbäddad i Grus. Läs mer om systematiken i familjen i artikeln tranor.
Vårttranan förekommer i gräsmarker med en kärna av sävdominerade våtmarker. Den livnär sig av rötter av vattenlevande växter, men snäckor, fisk och grodor. Den föredrar att häcka i grunda våtmarker som kantas av torrare platta eller sluttande gräsmarker, ofta över 2.000 meter över havet.
Boet är en stor hög av vass och säv, cirka en meter i diameter, oftast med en liten vallgrav med vatten runt. Den lägger ett till två ägg, men bara en unge tas om hand. Om äggen eller ungen går förlorade försöker paret häcka igen. Ägget eller äggen ruvas i 33-36 dagar.
Ungen lämnar boet direkt efter kläckning. Den är flygg efter 135 dagar men följer sina föräldrar under första året. Vid cirka sju års ålder blir den könsmogen. Arten är monogam och trogen sin partner hela livet. Efter häckningstid ses den i flockar om tio till 50 individer, i Okavangodeltat upp till 1.000 individer.
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar baserat på en liten världspopulation på endast 6.000-6.300 individer som historiskt sett har minskat kraftigt. Data kring dess nuvarande trend är dock både bristfällig och motsägande.
Arten hotas i första hand i förstörelse och försämring av dess levnadsmiljö till följd av bland annat jordbrukets expandering, dammbyggen, gruvdrift och invasiva växtarter som Mimosa pigra. Andra hot är störningar vid boet, anlagda gräsbränder, förgiftning, kollision med kraftledningar, förföljelse, jakt och olaglig handel med både adulta fåglar, ungar och ägg.