Vassångare (Locustella luscinioides) är en fågel som tillhör familjen gräsfåglar (Megaluridae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare (Sylviidae). Den häckar i Europa och västra Asien. Vintertid flyttar den till Afrika söderut till Etiopien och Sudan. Arten tillhör sedan 1990-talet den svenska häckfågelsfaunan. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Vassångarens vetenskapliga artnamn luscinioides betyder "näktergalslik", efter näktergalssläktet Luscinia och grekiska ändelsen -oides, "liknande".
Vassångaren är en medelstor sångare. Den adulta fågeln har ostreckad gråbrun rygg, vitaktig grå undersida och likadant färgad understjärt, vilket skiljer den från flodsångaren. Könen är lika, som hos de flesta sångare, men i juvenil dräkt är den gulare på undersidan.
Den är ingen skygg fågel, men kan vara svår att observera i vassen när den inte sjunger. Sången är ett monotont mekaniskt insektsliknande ringande, som ofta framförs i gryningen. Den liknar gräshoppsångarens sång, men är snabbare och djupare.
Ljudexempel:
Vassångaren är en flyttfågel som häckar i nordvästra Afrika, kontinentala Europa (i norr till Sverige och Finland) och Asien österut till västra Kina. Den övervintrar i Afrika söder om Sahara. Under flyttningen passerar större delar av norra Afrika, norra Mellanöstern och området kring Persiska viken. Tillfälligt har den påträffats i bland annat Norge, Storbritannien (där den även häckat) och på Irland.
Vassångaren observerades första gången i Sverige 1947. Efter 1967 observerades den årligen. 1992 konstaterades den första säkra häckningen i Hammarsjön. Numera betraktas vassångaren som en regelbunden häckfågel i Sverige, i vassområden i näringsrika slättsjöar i Skåne, Västergötland, Östergötland, södra Värmland, Närke, Västmanland och Uppland.
Vassångaren uppehåller sig i vassruggar, ofta med inslag av buskar. Den lägger fyra till sex ägg i ett bo i vassen från slutet av april i västra och centrala Europa, något tidigare i Sydeuropa. Vassångaren lever huvudsakligen av insekter men kan också ta spindlar och små blötdjur.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor global population med stabil utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). I Europa uppskatta 281 000-474 000 par häcka. Eftersom Europa antas utgöra 65% av artens utbredningsområde uppskattas världspopulationen preliminärt till mellan 860 000 och knappt 1,5 miljoner adulta individer.
Vassångaren är känd för varierande bestånd, troligen orsakat av habitatförändringar som utdikningar och naturliga variationer i vattennivåer, liksom väderförhållande i de afrikanska vinterkvarteren. Våtmarksmiljöer är känsliga för påverkan från människan i form av utdikning och igenväxning. Arten kan möjligen också vara sårbar för framtida klimatförändringar.
Beståndet i Sverige uppskattas till cirka 50 par och i Artdatabankens rödlista från 2020 kategoriseras den som sårbar (VU).
