Lagerlärka (Galerida theklae) är en tätting i familjen lärkor som förekommer i sydvästra Europa samt norra och östra Afrika söderut till norra Kenya.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thekla Klothilde Bertha Brehm (1833-1857), dotter till tyska pastorn och ornitologen Christian Ludwig Brehm som beskrev arten vetenskapligt 1857.
Lagerlärkan är mycket lik den vida spridda tofslärkan (Galerida cristata) med sin spetsiga tofs, men också i övrigt i både teckning och betende. Den är dock något mindre (15–17 centimeter jämfört med tofslärkans 17–19) och har generellt kortare och mörkare näbb. Vidare är strecken på både rygg och bröst mer distinkta, de på bröstet på ljusare botten. Dräkten är också överlagt gråare men övre stjärttäckarna tydligare roströda än hos tofslärkan.
Även lätena är lika tofslärkans, men är mjukare. Den lockar med fler stavelser och flyktsången är mer varierad. Hanen utför sin sång från en busktopp, i låg sångflykt eller ibland i hög cirklande sångflykt.
Lagerlärka delas in i tolv underarter med följande utbredning:
I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) föreslås en annan underartsindelning, där underarten theresae inkluderas i ruficolor. Sedan 2022 följer svenska BirdLife Sverige dessa rekommendationer.
DNA-studier visar på stora genetiska skillnader mellan de afrikanska populationerna och de kring Medelhavet, men även inom den afrikanska gruppen, och kan därför utgöra skilda arter.
Jämfört med tofslärkan trivs lagerlärkan i mer ursprungliga och karga miljöer, gärna högre upp på bergssluttningar eller på torra slättningar. Den påträffas också ibland i oliv- eller korkekslundar, eller på sandig buskmark. Fågeln lägger sina tre till fem ägg mellan februari och juni (mestadels maj) i norra delen av utbredningsområdet, från tidigt i april i Nordafrika, i Somalia maj-juli och i maj i Östafrika. Den lägger en till två kullar, i Spanien ibland tre. Boet är en sänka i marken bredvid eller under en buske eller tuva. Enbart honan ruvar, i tolv dagar, men ungarna matas av båda föräldrarna. Ungarna lämnar boet efter nio dagar och blir flygga efter 15.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). I Europa beräknas det häcka mellan 1,75 och 2,84 miljoner par.
