Bahamaand (Anas bahamensis) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar, nära släkt med stjärtanden. Den förekommer som namnet antyder i Bahamas, men också i andra delar av Västindien, i stora delar av Sydamerika och i Galápagosöarna. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Al
AlgivoreFo
FolivoraGr
GranivoreVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Li
LignivoreNa
NatatoriskTe
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Se
SeriemonogamiSo
SocialIn
Inte en migrantW
börjar medBahamaanden är en mycket karakteristisk, 38–51 cm lång and, nära släkt med stjärtanden och likt denna långhalsad och gracil. Vitt i ansikte, på strupe och hals kontrasterar skarpt med brunt på resten av huvudet. Bröst och flanker är beigefärgade med bruna fläckar. Näbben är blågrå med rött basalt på övre näbbhalvans sidor. I flykten syns mörkbruna vingar med metalliskt gröna vingspeglar inramade i kanelbrunt samt ljust gräddfärgad stjärt.
Som namnet avslöjar förekommer bahamaanden i Västindien, men även i delar av Sydamerika. Den delas in i tre underarter i två grupper.
Tillfälligt har den påträffats i Falklandsöarna, Guadeloupe, Jamaica, Panama och Saint Martin. Arten har även setts i Europa, i Belgien, Nederländerna, Schweiz, Italien, Spanien, Portugal, Storbritannien, Finland, Danmark och Sverige. Alla dessa fynd tros dock härröra från fåglar som rymt ur fångenskap.
Genetiska studier visar att arten är nära släkt med stjärtanden och gulnäbbad stjärtand.
Bahamaanden hittas i våtmarker med inslag av saltvatten, som bräckvattenssjöar, flodmynningar och mangroveträsk. Den lever av frön, knoppar och blad från vattenlevande växter. Häckningstiden varierar efter vattenstånd. Boet placeras på marken nära vatten.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).
