Gulnäbbad glada (Milvus aegyptius) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar som förekommer huvudsakligen i Afrika. Den är mycket lik brun glada och behandlas ofta som underart till denna. Fågeln förekommer i Egypten, Afrika söder om Sahara samt på Arabiska halvön. Den minskar i antal, men anses ändå vara Afrikas vanligaste rovfågel.
Fågelns vetenskapliga artnamn aegyptius betyder "egyptisk".
Gulnäbbad glada är en medelstor (50–60 cm), brun rovfågel med långa och smala vingar, lång och grunt kluven stjärt och gracil flykt. Den är mycket lik nära släktingen brun glada, men har smalare och spetsiga vingar, så att den endast visar fem "fingrar" istället för bruna gladans sex. Vidare är stjärten något slankare och mer kluven, alltså mer likt röd glada. Tydligaste skillnaden är den helgula näbben, men detta kan vara svårt att se på håll. I fjäderdräkten är den generellt mer enfärgad, med bruna örontäckare istället för grå och mindre kontrastrik vingteckning.
De två underarterna (se nedan) skiljer sig något åt, där aegyptius är tydligt rostbrun, endast svagt streckad på bröstet och färgen på huvudet är densamma som på kroppen. Underarten parasiticus är tydligare streckad undertill och huvudet har en grå nyans som kontrasterar mot resten av fjäderdräkten. Fåglar på södra Arabiska halvön, vanligtvis behandlade som en del av aegyptius, är avvikande med roströd dräkt, blekare huvud, tydligt ljusare ögoniris och näbben ibland delvis grå. Vidare har de något annorlunda proportioner med något längre sjätte "finger" (femte handpennan). Det har föreslagits att denna population kan ha inslag av gener från brun glada.
Gulnäbbad glada delas upp i två underarter med följande utbredning:
Andreyenkova m.fl. (2021) finner dock att gulnäbbad glada består av åtminstone två genetiskt distinkta mitokondriella linjer som inte motsvarar utbredningen för parasiticus och aegyptius. Exakt var gränsen mellan underarterna går är därför oklart, där krävs fler studier.
Arten har även påträffats i Marocko.
Gulnäbbad glada påträffas i skogslandskap och öppna områden, även i byar och städer. Den är en allätare som intar en mängd olika sorters animalisk föda. Liksom brun glada ses den oftast flygande på medelhög höjd på jakt efter föda. Den samlas med övervintrande bruna glador kring gräsbränder och termitsvärmar, och tidiga morgnar påträffas den vid vägkanter för att äta av trafikdödade djur.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, troligast till följd av förgiftning, förföljelse, vattenföroreningar och överanvändning av bekämpningsmedel. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC). Världsbeståndet uppskattas till 1–2,5 miljoner vuxna individer. Den beskrivs som Afrikas vanligaste rovfågel.
