Busksångare (Acrocephalus dumetorum) är en fågelart som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare. Den häckar från Sverige österut till Bajkalsjön, Mongoliet och västra Kina. Vintertid flyttar den till Indien och Sri Lanka. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Det engelska namnet Blyth's Reed Warbler är efter den brittiske zoologen Edward Blyth. Det esperantiska namnet arbedokanbirdo syftar på att den håller till i buskar ("arbedoj") och säv ("kanoj"). På svenska har den även kallats långnäbbad rörsångare. Det vetenskapliga artnamnet dumetorum betyder "tillhörande buskar", efter latinets dumus för "törnbuske".
Busksångaren är en medelstor sångare som mäter 12,5–14 centimeter. Adult fågel har brun rygg och ljus undersida. Den är lätt att förväxla med rörsångaren och kärrsångaren, men har längre och tydligare ögonbrynsstreck som sträcker sig strax bakom ögat. Vidare är handpenneprojektionen kort och benen mörka. Likt rörsångaren, men olikt kärrsångaren, har den lång näbb och flack panna, men ovansidan är mer gråaktigt brun och kroppsidorna mer olivgrå än beige. Könen är lika, som hos de flesta sångare, men juvenilen är gulare undertill.
Busksångaren häckar i tempererade regioner från östra Europa österut till norra Kazakstan, nordvästra Mongoliet och centrala Ryssland (övre loppet av floden Lena och sydöstra Altaj). Den förekommer även från Tianshan söderut till förmodligen norra Afghanistan och nordöstra Iran. Tidigare gick västgränsen i Europa från södra Finland och Baltikum till Belarus, men har på senare år spridit sig västerut in i Sverige och sydöstra Norge samt söderut till Polen. Den har även häckat i Danmark. Vintertid flyttar busksångaren till Indien, Myanmar och Sri Lanka, där den är en av de vanligaste vinterfåglarna. Fågeln är en ovanlig gäst i västra Europa.
I Sverige observerades den första gången 1958 och observationerna har sedan ökat i antal. Idag anses den regelbundet häcka i Sverige med uppskattningsvis 300 reproduktiva individer, främst på Öland, Gotland, i östra Svealand och längs Norrlandskusten upp till Norrbotten.
Busksångaren förekommer ofta i snår eller gläntor, nära vatten, men inte i våtmarker. Den föredrar träd och buskar som sångplatser. Som de flesta sångare livnär den sig av insekter, men tar även annan föda som bär. Boet byggs av gräs och strån och placeras i en buske lågt över marken. Fyra till sex ägg läggs och ruvas i tolv till 13 dagar. Efter kläckningen matas ungarna av båda föräldrarna tills de lämnar boet efter elva till tolv dagar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor global population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). I Europa uppskattas det häcka 2,2–4,8 miljoner par.
Vissa randpopulationer är hotade, exempelvis den svenska, och i Artdatabankens rödlista från 2020 kategoriseras den som nära hotad (NT) på grund av sitt lilla beetånd. Arten har dock ökat kraftigt, de senaste tio åren med 50–150 %.
