Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) är en fågel som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i familjen sångare. Den är en flyttfågel som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och tempererade Asien, så långt österut som Kazakstan, och övervintrar i Afrika söder om Sahara. Fågeln kategoriseras av IUCN som livskraftig (LC), men minskar i antal i Sverige.
Rörsångarens vetenskapliga artepitet scirpaceus härleds ur latinets scirpus som betyder säv eller kaveldun. Den har i Sverige förr även kallats "rörstig". I viss äldre litteratur blandas det vetenskapliga namnet för trastsångare, Acrocephalus arundinaceus ihop med det äldre vetenskapliga namnet för rörsångare, Acrocephalus arundinacea varför det ibland kan vara svårt att avgöra vilken art som avses.
Te
TerrestriskOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Inom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Monogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Mi
MigrerarE
börjar medRörsångaren mäter 12,5–14 cm lång och har ett vingspann på 17–21 cm. Vikten är ungefär 10-15 gram. Ovansidan är brun där ryggen ofta med svagt olivgrå ton medan övergumpen mer rostbrun. Undersidan är beigevit och strupen vitaktig. Den har flack panna, lång, smal och spetsig näbb och gråbruna ben. Könen är lika. Sången, som mest hörs i skymning och gryning, är ett långsamt tjattrande med inslag av visslingar och härmljud.
Rörsångaren beskrevs först 1804 av Johann Hermann som då placerade den i trastsläktet Turdus. Traditionellt har rörsångaren omfattat populationer som häckar i Europa, allra nordligaste Afrika och österut i tempererade Asien, så långt österut som till Volga och gränsen mellan Kazakstan och Mongoliet. Studier visar dock att dess släktskap med afrikansk rörsångare (A. baeticus) är synnerligen komplicerad. Under ringmärkningsarbete i Marocko fann man stora skillnader mellan lokala stannfåglar och flyttfåglar (båda tidigare ansedda vara scirpaceus), både vad gäller storlek, ruggning, dräkt, parasiter och läten. Det föranledde genetiska studier av hela komplexet rörsångare-afrikansk rörsångare. som visade dels att denna population i Marocko var distinkt, dels att populationen på Iberiska halvön utgör en del av samma population, samt att dessa stod närmare delar av afrikansk rörsångare än rörsångaren. Den genetiska studien visar också att fåglar i Röda havets kusttrakter som traditionellt ansetts vara en del av afrikansk rörsångare å andra sidan är närbesläktade med europeiska och asiatiska rörsångare.
De båda stora internationella taxonomiska auktoriteterna Clements et al och International Ornithological Congress (IOC) har beaktat dessa fynd och delar numera in arten rörsångare i fyra underarter med följande utbredning:
Vissa behandlar dock istället rörsångare och afrikansk rörsångare som en och samma art.
I Sverige fanns den tidigare bara i Skåne men har från 1800-talets slut utbrett sig norrut. Idag häckar den i södra och mellersta Sverige och vidare norrut utefter Norrlandskusten. I Sverige är den en sommargäst och förekommer framförallt i landet från mitten av maj till månadsskiftet augusti/september.
Rörsångaren lever i tät bladvass och strandbuskar vid sjöar, dammar, våtmarker och åar. Rörsångaren klättrar och hoppar skickligt i vassen och livnär sig på insekter och deras larver, spindlar och blötdjur. Den blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt bo av gräs och vasstrån som oftast placeras skyddat mellan tre och fyra vasstrån ovanför vattnet. Honan lägger tre till fem ägg, som sedan ruvas omväxlande av båda föräldrarna i elva till 14 dagar. Ungfåglarna stannar sedan tio till 14 dagar i boet.
Göken nyttjar ofta rörsångaren för att genom häckningsparasitism låta rörsångaren ruva och föda upp gökungen.
Det europeiska beståndet av rörsångare uppskattas till cirka tre miljoner häckande par. Arten kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN, som dock inkluderar afrikansk rörsångare. I 2020 års upplaga av svenska Artdatabankens rödlista tas rörsångaren upp som nära hotad. De senaste tio åren tros den ha minskat med mer än 15 % i Sverige.
