Buffelhuvud (Bucephala albeola) är en liten nordamerikansk and i samma släkte som kniporna.
Den adulta hanen har en kontrastrik fjäderdräkt med svart rygg, vit kropp, svart huvud med vita kinder och skära ben medan honans dräkt är gråbrun. I praktdräkt har hanen svart huvud och glänser i rött och grönt. Den mäter i genomsnitt mellan 40 och 45 cm. Hanen väger i genomsnitt 450 gram och honan 340 gram. Den får sin adulta dräkt under andra vintern.
Buffelhuvud är tystlåten utom under häckningssäsong då hanen grymtar högt eller tjattrar. Ofta hörs de i grupp. Dess flykt är snabb med ett surrande ljud, men vingarna är tysta. Den flyger lågt över vatten och högt över land.
Buffelhuvud häckar i Nordamerika i Alaska, Kanada, USA så långt söderut som till USA:s prärier och från British Columbia till östra Québec. Merparten av världsbeståndet består av flyttfågel som har sina vinterkvarter i marina miljöer på väst- och östkusten i USA men återfinns om vintern även i USA:s inland och i Mexiko.
Dess häckningsbiotop är skog nära små dammar eller sjöar. På vintern vistas de i grunda och skyddade vatten i flodmynningar och vikar, även i kustlaguner med ler- och grusbotten.
Buffelhuvud hämtar sin föda i grunda vatten och samlas i flockar på mellan fem och femtio individer. Buffelhuvud söker föda både i söt- och saltvatten. Dess huvudsakliga föda består av insekter, mollusker och kräftdjur. Även frön och vattenväxter ingår i dieten.
Honan är trogen födelse- och häckningsplatsen och använder samma bo år efter år. Boet placeras i trädhålor i skog nära insjöar. Honan lägger sju till elva blekt gula eller olivgröna ägg och ruvar dem i ungefär en månad. När ungarna är kläckta stannar de bara ett dygn i boet men blir hos honan, som ensam tar hand om dem i mellan 50 och 55 dygn efter kläckning. Honan matar aldrig ungarna men försvarar området där ungarna söker föda. Buffelhuvudet föder upp en kull per år. Buffelhuvud lever vanligtvis i monogama förhållanden.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Sportskytte och förlust av häckningshabitat beroende på kalhyggen utgör dock hot mot beståndet. Världspopulationen uppskattas till 1,3 miljoner vuxna individer.