Smyckesolfågeln är en mycket liten fågel med en kroppslängd på 10 centimeter, även om hanens långa stjärt lägger till ytterligare fem. Den har en medellång, tunn, och nedböjd näbb samt borstspetsad tubformad tunga, båda anpassningar till solfåglarnas föda nektar. Hanen har svart huvud, lysande metalliskt grön ovansida, scharlakansfärgat bröst kantat av gult samt svart buk. Honan är brun ovan med gulaktig undersida.
Smyckessolfågeln delas upp i två underarter med följande utbredning:
Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN melanogastrus som den egna arten "vacker solfågel".
Solfåglar är en grupp små tättingar som huvudsakligen lever av nektar, men också intar insekter, särskilt när de matar sina ungar. Flykten är snabb och direkt. De flesta arter kan suga nektar från blommor genom att ryttla som kolibrier, men sitter oftast den mesta av tiden.
Smyckessolfågeln påträffas i en rad olika öppna miljöer med spridda träd, bland annat savann, buskområden nära vattendrag, mangrove, trädgårdar och stränder. Arten lägger ett eller två ägg i ett hängande bo i ett träd.
Internationella naturvårdsunionen IUCN hotkategoriserar de båda underarterna, eller arterna, var för sig, båda som livskraftiga, på basis av stort utbredningsområde och stora, stabila populationer. Antalet har inte uppskattats, men båda taxon beskrivs som vanliga.
