Tjippsparv (Spizella passerina) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar. Den är vida spridd och mycket vanligt förekommande i Nord- och Centralamerika.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Cr
CrepuskulärVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Gr
GranivoreGr
GraminivoreAr
ArborealTe
TerrestriskAl
Altriciella djurRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ov
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
Po
PolygyniSo
SocialFl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
De
Delvis migrerandeC
börjar medTjippsparven är en liten (12–15 cm), slank och rätt långstjärtad amerikansk sparv med rätt liten näbb. I häckningsdräkt är den prydligt och distinkt tecknad med rent gråvit undersida, roströd hjässa samt tydligt svart ögonstreck och vitt ögonbrynsstreck. Vintertid är den mer dämpad i färgerna och därmed mer lik sina nära släktingar lerfärgad sparv och brewersparv, men kan särskiljas genom mörk tygel, gråaktig övergump och tydligast ögonstreck av de tre.
Tjippsparv delas in i fem underarter med följande utbredning:
Tjippsparven påträffas även regelbundet på Kuba och i Bahamas. Den har även vid ett tillfälle, i oktober 1981, observerats på ryska Wrangelön.
Tjippsparven är en mycket vanlig och vida spridd fågel som ofta ses i människans närhet. Den hittas varhelst det finns inslag av träd och gräsmarker, som i öppna skogsmarker och i skogsbryn, men även i parker, trädgårdar och utmed vägrenar. I bergstrakter kan den påträffas ända upp till trädgränsen. I västra USA rör den sig snart efter häckning till andra områden på jakt efter föda och för att rugga. Den kan då ses i mer öppna gräsmarker och till och med i alpin terräng. Detta har lett till missuppfattningen att den häckar i dessa miljöer.
Tjippsparven födosöker på marken, ofta i små lösa grupper, och tar skydd i buskage. Sången levereras från toppen av ett litet träd, gärna städsegrönt. Den livnär sig huvudsakligen av frön från en lång rad gräs- och örtsorter, men även små frukter som körsbär. Under häckningstid tar den också insekter.
Tjippsparven bygger ett löst bo, så fragilt att solljus kan skina igenom det. Det placeras vanligen lågt i en buske eller ett träd, men bon har även hittats i hängande korgar fyllda med mossa och på en gammal gräsklippare inne i en verktygsbod. Den lägger en till tre kullar med två till sju ljusblå till vita, lätt mörkfläckade ägg. Äggen ruvas i tio till 15 dagar, varefter ungarna är flygga efter ytterligare nio till tolv dagar.
Tjippsparven är en mycket vanligt förekommande art med en uppskattad världspopulation på 240 miljoner häckande individer. Den tros dock minska något i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).
