Dvärgvävaren är en mycket liten (10-11 cm) medlem av familjen, med kortare och knubbigare näbb än den något större arten smalnäbbad vävare och hos hanen citrongul, ej orangegul, undersida. Jämfört med nordlig maskvävare och mindre maskvävare är den mindre, med mörka ögon och en tydlig kil ovanför ögat i den tydligt markerade svarta ögonmasken. Hona och hane utanför häckningstid saknar särskilda karaktärstecken och känns bäst igen på liten storlek och knubbig näbb.
Fågeln förekommer från södra Mauretanien samt Senegal och Gambia österut till södra Sudan, Sydsudan, Eritrea och Etiopien samt vidare till nordöstra Demokratiska republiken Kongo, Uganda, västra Kenya och norra Tanzania. Den behandlas antingen som monotypisk eller delas in i två underarter med följande utbredning:
Tillfälligt har den setts i Kanarieöarna, men den anses osannolikt att den nått dit på naturlig väg.
Dvärgvävaren hittas på savann och i skogslandskap med inslag av akacior. Den ses enstaka eller i små sällskap, ibland i artblandade grupper. Fågeln lever av frön och insekter som fjärilslarver och skalbaggar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till vanlig.
