Ozelot (Leopardus pardalis) är ett litet kattdjur som lever i Syd- och Centralamerika.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Cr
CrepuskulärKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Te
TerrestriskAr
ArborealKu
Kursiverade djurAl
Altriciella djurKl
KlättraRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Pr
Predation djurPredation är ett begrepp inom ekologi som beskriver en form av biologisk interaktion då ett jagande djur dödar och äter ett byte. Predatorer ka...
Po
PolygyniSo
Solitära djurIn
Inte en migrantO
börjar medOzeloten är 68–100 cm lång, och har utöver det en svans på 26–45 cm. Den väger 8–18 kg men enskilda individer kan bli betydligt större än genomsnittet. Mankhöjden ligger på 45 cm. I förhållande till kroppen är tassarna stora varför arten på spanska fick namnet "manigordo", som betyder "stor fot". Artens tandformel är I 3/3 C 1/1 P 3/2 M 1/1, och den har alltså 30 tänder.
Ozeloten har gulbrun päls med ringformiga mörka fläckar. Innanför ringarna är pälsen mörkare än utanför. Vid halsen liknar fläckarna remsor och på benen punkter.
Ozeloten lever främst i Centralamerika och i norra och mellersta Sydamerika. Begränsning i norr är Texas och i söder Argentina. Den är troligen utdöd i Uruguay.
Ozeloten är ett kattdjur som placeras i underfamiljen Felinae som omfattar de mindre arterna inom gruppen. Den beskrevs första gången taxonomiskt av Carl von Linné 1758 i den tionde upplagan av hans verk Systema naturae. Dess artepitet pardalis betyder ungefär "liten leopard". Trivialnamnet ozelot härstammar från nahuatl-språkets ocelotl och aztekiskans tlalocelot.
Wilson & Reeder (2005) delar upp arten i tio underarter med följande utbredning:
Ozeloten föredrar regnskog och mangroveskog samt savann med högt gräs. Öppen terräng uppsöker den bara om natten. I bergstrakter förekommer arten vanligen upp till 1 200 meter över havet, i sällsynta fall upp till 3 000 meter.
Arten lever främst ensam och är huvudsakligen aktiv under dygnets mörka timmar. Under dagen vilar den i större trädhålor, gömd i högt gräs eller liggande på en gren. Den jagar mest på marken men klättrar och simmar bra. Bytesdjuren utgörs till cirka 65 procent av små gnagare, ungefär 15 procent av mindre kräldjur som ormar, cirka 5 till 10 procent av fåglar, cirka 5 till 10 procent av medelstora däggdjur samt ungefär 5 procent av fiskar och kräftdjur. Till de vanligaste bytesdjuren räknas agutier, rörmöss, lansråttor (Echimyidae), pungråttor och bältdjur.
Ozeloten stannar alltid i samma område och hanarnas revir överlappar honornas. Hanens revir är upp till 31 km² stort (vanligen 4–18 km²) medan honans revir bara uppgår till 2–11 km².
Parningen kan ske året om men i tempererade trakter föds ungarna vanligtvis under hösten eller vintern. Två och en halv månader (79–85 dagar) efter parningen föder honan oftast 2 ungar, ibland 1 eller 3. Efter ungefär sex veckor slutar ungarna att dia, och ett år efter födseln är ungarna självständiga. Könsmognaden infaller för honor efter 18–22 månader och för hanar i genomsnitt efter 30 månader, i sällsynta fall redan efter 15 månader.
