Sporrlärkan har karakteristiskt böjd näbb, upprätt hållning och en diagnostisk kort vitspetsad stjärt. Fjäderdräkten varierar geografiskt, men den är alltid ljusare på strupen än resten av undersidan, som kan vara allt ifrån beige- till rostfärgad. Östliga fåglar är mörkare än de i väst. Sången består av en darrande drill, "trrrri-trrri-trrri-trrri".
Sporrlärka förekommer framför allt i södra Afrika, med ett isolerat bestånd i Tanzania. Den delas in i tio underarter med följande utbredning:
N Tanzania (area just north of Mt. Meru)
Underarten beesleyi urskiljs ibland som egen art, arushalärka (Chersomanes beesleyi).
Sporrlärkan hittas i öken, halvöken och gräsmarker. Den födosöker efter ryggradsklösa djur och frön i öppet landskap med låga buskar. Arten är social och ses oftast i grupper om tre till tio fåglar. När den tar till vingarna är flykten påtagligt låg, studsande och kort – ofta landar den plötsligt på marken redan efter tio till 50 meter.