Stejnegerpetrell (Pterodroma longirostris) är hotad en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar som häckar på en enda ö utanför Chiles kust.
Fågelns svenska artnamn hedrar Leonhard Hess Stejneger (1851–1943), norsk zoolog bosatt i USA 1881-1943 och föreståndare för Smithsonian Institution 1884-1943. Han beskrev arten 1893.
Te
TerrestriskSa
SamladeOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Havsfåglar är fåglar som har anpassat sig till liv inom marina miljöer. Havsfåglar har stor variation i fråga om livsföring, beteende och ut...
So
SocialMi
MigrerarS
börjar medStejnegerpetrellen är en liten (26 cm) petrell med tydligt ”M”-tecken på mörkgrå vingovansidan. Den har en utmärkande mycket mörk hjässa och mask över ögat, övergående i mörkgrått på övre delen av bröstet. Även övergump och övre stjärttäckare är mörkgrå. Strupen är vit, liksom nedre delen av bröstet och buken, liksom undersidan av vingen, dock med svart vingspets och smal svart kant både bak och fram.
Arten skiljs från de flesta andra petreller genom den vita vingundersidan. Liknande cookpetrellen och robinsoncrusoepetrell har blekare hjässa och nacke samt blekare yttre stjärtpennor. Pycroftpetrellen har mindre mörk fläck kring ögat och juanfernándezpetrellen är större med vitt på övergumpen och svart knogfläck.
Fågeln häckar på ön Isla Alejandro Selkirk som tillhör ögruppen Juan Fernández-öarna utanför Chile). Till havs rör den sig i östra och norra Stilla havet. Den påträffas regelbundet i Chile, Franska Polynesien, Guam, Japan, Marshallöarna, Mikronesien och Nordmarianerna. Tillfälligt har den även setts i Nya Zeeland.
Stejnegerpetrellen häckar i bohålor på sluttningar med ormbunksskog (Dicksonia externa) och angränsande gräsmarker på mellan 700 och 1120 meters höjd. Den födosöker pelagiskt efter huvudsakligen bläckfisk och småfisk. Fågeln häckar i kolonier med juanfernándezpetrell. Den inleder häckning i november och lägger ett enda ägg som kläcks mellan slutet av januari och mitten av februari. Först i maj är ungarna flygga.
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar baserat på det faktum att arten häckar på en enda liten ö. Världspopulationen uppskattades 1986 till 131.000 par, men senare studier antyder att den kan vara mindre och minskande, troligen på grund av predation från katt, brunråtta och husmus.
