Större hästskonäsa (Rhinolophus ferrumequinum) är en fladdermus som tillhör familjen hästskonäsor och dess största medlem i Europa. Arten kallas även Stor hästskonäsa.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareAr
ArborealPr
Predation djurPredation är ett begrepp inom ekologi som beskriver en form av biologisk interaktion då ett jagande djur dödar och äter ett byte. Predatorer ka...
Al
Altriciella djurTe
TerrestriskVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Glidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
Torpor är den kortvariga formen av dvala hos djur, som är frågan om timmar. Den ska särskiljas från exempelvis vinterdvala, där perioden av d...
Po
PolygyniSo
SocialIn
Inte en migrantAt
Att gå i ideDvala, även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin a...
G
börjar medArten når en kroppslängd mellan 5,6 och 6,9 centimeter och därtill kommer en 3 till 4,3 cm lång svans. Djurets vingspann ligger mellan 33 och 39 centimeter. Vuxna individer har en vikt mellan 13 och 34 gram.
Pälsen är beige, varierande från ljus till mörkare beige med brunt eller grått inslag.
Arten finns i Nordafrika, norra Medelhavsområdet upp till Mellaneuropa med nordgräns i Sydengland. Den finns också i Asien österut till Japan.
Större hästskonäsa når i bergstrakter 3000 meter över havet.
Den stora hästskonäsan har en vanligen låg, fjärilsliknande flykt med inslag av glidflykt. Födan består av olika insekter, bland annat nattflygande fjärilar. Den är mycket social, och kan sommartid bilda stora, könsblandade kolonier på upp till 1 000 djur. Inom kolonin etableras ingen hierarki och aggressiviteten är mycket låg.
Den uppehåller sig på ängar, lövskog och macchia, där den fångar skalbaggar, nattfjärilar och andra insekter. Den kan även ta spindlar. Daglegan sker vanligtvis i grottor, gruvor och andra håligheter. I norra delen av sitt utbredningsområde kan den även använda höga byggnader som vindar. Vinterdvalan sker i grottor och andra stora, underjordiska utrymmen. I södra delen av dess utbredningsområde förekommer det att den inte alls går i vinterdvala. Efter parningen kan honor med ungar bilda egna kolonier som är skilda från de vuxna hannarna men icke könsmogna hannar accepteras. Dessa sociala strukturer är oftast kortvariga. En moder kommunicerar med sin unge med olika läten (inte samma läte som används för ekolokaliseringen).
Lätet för ekolokaliseringen består av mycket korta och högfrekventa pulser med en frekvens omkring 70 till 80 kHz.
Honor blir efter ungefär 4 år könsmogna och för hanar infaller könsmognaden redan vid omkring 3 års ålder. Det förekommer dock att könsmognaden kan dröja ända till 7 år. Parningstiden kan vara från höst till vår, men främst sent i september och oktober. Efter dräktigheten som vanligtvis är fördröjd och varar i drygt 10 veckor föder honan en unge i juni till juli, sällsynt i augusti.
I Europa är den högsta uppmätta åldern 30 år. Den blir äldst av alla europeiska fladdermöss.
