Björkmätare (Biston betularia) är en fjäril som tillhör familjen mätare. Björkmätaren har en vingbredd på 41-61 millimeter och är känd för att finnas i två olika former, en ljus form med spräcklig teckning och en mörk, svart form. Dessa former är ett resultat av fjärilens anpassning till sin omgivning och fjärilen används ofta som ett exempel på hur det naturliga urvalet verkar.
Fjärilen har för vana att vila på trädstammar. Mot trädstammar bevuxna med lavar ger den ljusa formens spräckliga teckning ett bra kamouflage. Lavar är dock känsliga för luftföroreningar och i områden där luften är förorenad, exempelvis på grund av utsläpp från industrier, blir lavar sällsynta och trädstammarna blir nedsmutsade. Mot lavfattiga och smutsiga trädstammar syns de ljusa fjärilarna bättre och upptäcks därför lätt av predatorer som fåglar. Under dessa förhållanden gynnas mörkare fjärilar, eftersom de är bättre kamouflerade mot lavfattiga trädstammar och till slut blir de mörka fjärilarna dominerande i populationen. Detta fenomen observerades redan under slutet av 1800-talet i Storbritannien efter att den industriella revolutionen lett till bildandet av de första större industriområdena.
Björkmätaren har en kraftig, fint hårig kropp och långa framvingar. Hanen kan skiljas från honan på antennerna, hanen har fjäderlika antenner medan honan har trådlika antenner. Larven är brun till grön och liknar en liten kvist. Den ljusa formen känns igen på sin spräckliga teckning. Den mörka formen är ett exempel på melanism och beskrevs första gången från Manchester 1848.
Utbredningsområdet för arten omfattar större delen av Europa och delar av tempererade Asien. Den finns också i Nordamerika. Det är en vitt spridd art som kan leva i varierade habitat. Fjärilen kan i områden där det bedrivs jordbruk påverkas negativt av bekämpningsmedel men anses inte vara hotad. Den mörka formen har blivit mindre vanlig sedan det började införas regler för industriernas utsläpp av luftföroreningar så att många tidigare starkt nedsotade områden blivit renare.
Som andra fjärilar har björkmätaren en livscykel som innefattar fyra utvecklingsstadier, ägg, larv, puppa och imago. Livscykeln är ettårig och övervintringen sker som puppa. Honan sänder ut feromoner för att locka till sig hanar och efter parningen lägger hon ägg på olika lövträd, till exempel på arter ur boksläktet, björksläktet och eksläktet. Larven äter under sommaren av värdväxtens blad och i slutet av sommaren när den är färdigväxt förpuppar den sig i marken. De fullbildade fjärilarna börjar komma fram i maj och kan ses fram till augusti. Fjärilarna flyger på natten och vilar på dagen, oftast på trädstammar. Som imago lever arten upp till omkring två veckor.
