Blå storsvala (Progne subis) är en amerikansk tätting i familjen svalor. Den häckar från södra Kanada till centrala Mexiko. Vintertid flyttar den så långt söderut som till Brasilien.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Cr
CrepuskulärKö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareAr
ArborealGl
Glidflygande djurGlidflykt eller glidflygning är när en kropp tyngre än luft, rör sig genom luften utan att falla, enbart med hjälp av tryckkraft från de yttr...
Al
Altriciella djurTe
TerrestriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Ov
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Se
SeriemonogamiSo
SocialKo
KolonialEn koloni är i biologi en större mängd individuella organismer av samma art som lever tätt ihop, ofta till fördel för hela kolonin. Ibland ka...
Fl
FlockarMurmuration är ett kollektivt beteende hos fåglar i flock, i synnerhet starar. Det är en synkroniserad flygande flock av starar, där ett stort ...
Mi
MigrerarP
börjar medStorsvalor (Progne ) är som namnet avslöjar större än de flesta andra svalor. Denna art mäter 20 centimeter i kroppslängd, är både långvingad och storhövdad samt har en grunt kluven stjärt. Hanar är helt stålblåglansigt svarta, medan honor är mörka ovan med en viss stålblå glans och ljusare under.
Blå storsvala delas in i tre underarter med följande utbredning:
Fågeln är en mycket sällsynt gäst i Europa, med endast fyra fynd: Yttre Hebriderna i Skottland 2004, Azorerna 2004 och 2011 samt i Nederländerna 2013.
Blå storsvala förekommer i olika former av öppna områden och ses födosöka över städer, parker, fält, strömmande vatten, dynfält och fuktängar. I östra USA häckade de tidigare i gamla hackspettshål i träd utmed skogskanter och floder, numera nästan uteslutande i av människan uppsatta särskilda typer av holkar. Det gör att den ofta ses i närheten av människan, till och med inne i städer, och förekommer mycket fläckvist, frånvarande från områden där det saknas boplatser. I sydväst häckar den fortfarande i naturliga håligheter som gamla hackspettshål i träd eller saguarokaktusar. Honan lägger tre till sex helvita ägg i en till två kullar som ruvas i 15 till 18 dagar.
Liksom andra svalor lever blå storsvala av insekter som den fångar i luften, ofta högre upp än andra arter, ibland 150 meter eller högre ovan mark. De födosöker dagtid, sällan i grupp men ofta i par. Den intar alla möjliga olika sorters flygande insekter, men en betydande del av dieten består av invasiva eldmyror av arten Solenopsis invicta.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Den har dock tidigare minskat i antal, ungefär 1% årligen mellan 1966 och 2015, bland annat till följd av bokonkurrens med i Nordamerika införda starar och gråsparvar. Världspopulationen uppskattas till elva miljoner häckande individer.
