Nutria
Sumpbäver eller nutria (Myocastor coypus) är en stor, bäverliknande gnagare, som ursprungligen härstammar från Sydamerika, men som under början av 1900-talet inplanterades till flera andra världsdelar för sin päls skull.
Na
NattaktivNattaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dygnets mörka tim...
Vä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fo
FolivoraSe
SemiakvatiskPr
PrecocialGr
Grävande djurNa
NatatoriskRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Vi
VivipariVivipari är sexuell förökning där embryot utvecklas inne i moderns kropp. Ungarna föds därefter fram nästintill fullt utvecklade. Tillstånd...
Po
PolygyniSo
SocialIn
Inte en migrantC
börjar medSumpbävern har en kroppslängd (huvud och bål) mellan 47 och 57 centimeter, svanslängd av 34 till 40 centimeter och en vikt mellan 5 och 10 kilogram. Hannar är vanligen lite större än honor. Pälsen är gråbrun med vit nosspets. De stora gnagartänderna är tydligt tegelröda. Svansen är rund, fjällig och nästan helt naken. På bakfötterna finns fem tår varav fyra är sammanlänkade med simhud. Framtassarnas fyra tår har ingen simhud. Som en anpassning till att djuret ofta vistas i vattnet ligger näsborrarna, ögonen och öronen högt placerade på huvudet.
Sumpbävern har bra hörsel och bra känselsinne, den uppfattar rörelser med sina långa morrhår.
Sumpbävern härstammar från Sydamerika men har vid början av 1900-talet introducerats till flera världsdelar, framför allt för pälsens (nutrians) skull. Vildlevande populationer finns i alla världsdelar förutom Australien och Antarktis.
Individerna är främst aktiva på natten men blir mera dagaktiva vid kallt väder.
Sumpbävern lever i och nära vatten, såväl saltvattensstränder som sjöar och vattendrag. Den vistas vanligen i låglandet men har ibland observerats 1 200 meter över havet. Arten förefaller att föredra långsamt rinnande vattendrag med tätvuxna stränder. Djuret är en skicklig simmare och dykare, men mera ovig på land. Sumpbävern kan vara aktiv under hela dygnet, men är främst i rörelse under gryning och skymning. Pälsen hålls vattentät med hjälp av ett fett sekret, som avsöndras från körtlar i mungiporna. Den lever främst av vattenväxter, men äter även många olika andra växter. Djuret kan i fångenskap bli upp till 10 år gammalt, i naturen når det vanligen 6 års ålder.
Djuret gräver gångar med en bohåla i strandkanterna, men kan också överta gångar från bisam. Tunneln är vanligen en till sex meter lång, maximal 15 meter. Sumpbävern lever i par eller familjegrupper, som kan växa till små kolonier. Unga könsmogna hannar lever vanligen ensamma. Sumpbävern kan få ungar året om och får 2 till 3 kullar per år. Efter ungefär 4 månaders dräktighet (125 till 140 dagar) föder honan 1 till 14 (vanligtvis 4 till 6) välutvecklade, seende ungar. De diar i 1,5 till 2,5 månader (genomsnitt 55 dagar), och kan göra så även i vatten tack vare spenarnas placering.
