Jakobinskatgök (Clamator jacobinus) är en fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar med en för fåglar ovanlig utbredning i både södra Asien och Afrika.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Al
Altriciella djurAr
ArborealGe
Generellt solitära djurDe
Delvis migrerandeJ
börjar medJakobinskatgöken är en medelstor (33 cm), svart och vit gök med en tydlig tofs i nacken. Ovansidan är svart med vit vingfläck och vit spets på stjärten, medan undersidan är vit. I flykten är de vita teckningarna på vingarna och den långa, kilformade stjärten karakteristisk. Ungfågeln är sotbrun ovan och gulaktig under.
I Afrika uppvisar underarterna serratus och pica två varianter, förutom den svartvita även en svart med endast vitt på vingen. I Centralafrika har en helt rostfärgad variant också noterats.
Lätet är ett genomträngande och metalliskt "piu... piu... pee-pee piu, pee-pee piu".
Jakobinskatgök är en av få arter som förekommer både i Indien och i Afrika söder om Sahara. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:
Arten häckar även i västra Jemen och möjligen sydvästra Saudiarabien, antingen underarten pica eller ett obeskrivet taxon. Under flyttningen passerar den även Oman. Ett märkligt fynd finns från Finland, 11 september 1976, men hittills har det betraktats som icke-spontant..
Jakobinskatgöken förekommer huvudsakligen i torrt busklandskap eller öppen skogsmark och undviker både tät skog och de allra torraste miljöerna. Den lever av insekter, framför allt fjärilslarver som den plockar på eller nära marken, men även frukt.
Jakobinskatgöken är liksom många andra gökar en boparasit som lägger sina ägg i andra fåglars bon. I Indien väljer den framför allt skriktrastar som orientskriktrast eller indisk skriktrast, men även rödgumpad bulbyl. I Afrika är noterade värdar bulbylerna trädgårdsbulbyl och kapbulbyl, skriktrastarna saharaskriktrast och rostskriktrast, men även fiskaltörnskata, afrikansk paradismonark, buskgrönbulbyl, klykstjärtad drongo, och några andra arter.
Den lägger äggen snabbt på morgonen, ofta medan fågeln sitter på bokanten och över värdfågelns ägg, vilket resulterar att de ibland knäcks. I Afrika distraherar hanen värdfågeln medan honan lägger. Olikt flera andra gökar kastar gökungen inte ut värdparets ägg. Den kan lägga flera ägg i varje bo och vid ett antal tillfällen har två flygga ungar noterats. Skriktrastar häckar generellt kooperativt genom att andra individer utöver föräldrarna hjälper till och en unge jakobinskatgök har observerats bli matad av hela fyra indiska skriktrastar.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig, eller åtminstone inte ovanlig.
