Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13–17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting (V. germanica) är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiets, kan användas upprepade gånger.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Te
TerrestriskOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
V
börjar med
De ägg som drottningen lägger blir larver, som efter 10–20 dagar bygger en puppa av silkestråd. Efter ytterligare en vecka utvecklas de till arbetare, vanligen 3 000–4 000 stycken per bo, men i extremfall ända upp till 50 000. Dessa hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna styrs av feromoner från drottningen.
Larverna livnär sig på proteinrik föda, såsom andra insekter. De fullvuxna individerna lever dock på socker, till exempel från fallfrukt, trädsav eller honung.
Arbetarna kommer ur befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Drönarna utvecklas ur obefruktade ägg och saknar gadd. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. Arbetarna kastar ut kvarvarande larver och lägger ägg (som är obefruktade) i boet, där de i enstaka fall överlever och utvecklas till drönare. De nya drottningarna letar upp en övervintringsplats och producerar glykol i kroppen, som gör dem fryståliga.
I Australien och på Nya Zeeland kan ett samhälle av vanlig geting överleva flera säsonger, men i vanliga fall är det en ettårscykel, och boet återanvänds inte.
Bivråk är en fiende till den vanliga getingen.
Det finns ett flertal insekter som härmar getingens utseende, så kallat mimikry. Hit hör bland annat blomflugor.
