Tajgasångare (Phylloscopus inornatus) är en palearktisk fågelart som tillhör familjen lövsångare (Phylloscopidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare.
Tajgasångaren är en av de minsta sångarna och mäter cirka 9–10,5 centimeter. Ovansidan är grågrön med svarta vingar, undersidan smutsvit. Karakteristiskt är framträdande gulvita dubbla vingband och långt ögonbrynsstreck. Tertialerna har gulvita kanter.
Arten är mycket lik bergtajgasångaren men denna har i förhållande till tajgasångaren en dovare och mindre kontrastrik fjäderdräkt, bara en blek antydan till ett andra vingband samt mörka ben och mörk undre näbbhalva. I flykten skiljs de båda från kungsfågelsångare på att den senare har en tydlig ljus övergump.
Tajgasångaren häckar i Europeiska Ryssland och Asien så långt österut som till Kina. Den är en utpräglad flyttfågel och övervintrar i Sydostasien. Man uppskattar att det häckar 10 000–70 000 individer bara i Europa.
Tajgasångaren kan uppträda i västra Europa i september och oktober, trots att det är på ungefär 3 000 kilometers avstånd från dess häckningsområden. Exempelvis förekommer arten på senhösten i Storbritannien tillräckligt ofta för att inte klassas som ovanlig där. I Sverige observerades den första gången 1961 vid Ottenby på Öland och den har senare observerats flera hundra gånger, främst i de östra delarna av landet.
Tajgasångaren är vanlig i skogsmark i lågland och bergsområden. Boet byggs i ett träd och den lägger mellan fyra och sex ägg. Som de flesta sångarna är den insektsätare. Tajgasångaren är ingen skygg fågel, men dess livsstil i skogen gör att den är svår att få syn på. Den är ständigt i rörelse.
Tajgasångare har ett mycket stort utbredningsområde, den globala populationen är stor och utvecklingstrenden bedöms som stabil. Utifrån dessa kriterier bedöms inte arten vara hotad och IUCN kategoriserar därför tajgasångaren som livskraftig (LC).
