Alperna
34 arter
Alperna är en bergskedja med större delen belägen i Centraleuropa. Den sträcker sig i en båge från området kring Nice och Genua vid Medelhavet, norrut mot Schweiz och sedan österut mot Wien. Åtta länder har del av Alperna: Frankrike, Italien, Monaco, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland, Österrike och Slovenien. Alperna är 50–80 miljoner år gamla och ingår i det större alpina bergskedjebältet, eller Alpiderna.
Geografi
Alperna täcker en yta på 207 000 kvadratkilometer. Bergens stupning är mot söder mycket brantare än mot norr. Den högsta zonen av Alperna, med toppar på över 4 000 meter, ligger i västra delen. Där finns också bergskedjans högsta topp, Mont Blanc. Till dess egenheter hör att Alperna är ovanligt rikt på dalar i längd- och tvärriktning. Därför lägger Alperna inte sådana hinder i vägen för trafiken som många andra bergskedjor.
Alpernas högsta berg är Mont Blanc, med toppen 4 810,45 m ö.h. Därefter kommer Monte Rosa (Dufourspitze 4 634 m ö.h.), Dom (4 545 m ö.h.), Weisshorn (4 505 m ö.h.) och Matterhorn (4 478 m ö.h.).
Från Alperna rinner Europas största floder ner till Medelhavet (Rhone, Po, Adige), Nordsjön (Rhen), samt Svarta havet, (Inn, Drava och Sava) som mynnar ut i (Donau).
Klimat
De västra och södra delarna av Alperna är varmare än de östra och norra. Dock finns i allmänhet en stor klimatisk växling. På det bälte av 5 breddgrader, som Alperna omfattar, finns klimatskiftningar från det varma tempererade till det kalla. Temperaturen blir lägre, ju högre upp man kommer, och avtar i medeltal med 0,58 °C per 100 meters stigning. Under vintern samlar sig den kalla, tunga luften nere i dalarna, som därför är kallare än dalens sidor. Det kan hända att soliga terrasser eller toppar är varmare än de närliggande dalarna. Alperna bildar ett gränsområde mellan det mellersta Europas kontinentala klimat, med förhärskande västanvindar och regn under alla årstider, och Sydeuropas varmare och mildare Medelhavsklimat med företrädesvis höstregn.
Flora och fauna
Fram till 1 300–1 400 meter höjd finns odlade marker och skogar med lövträd. Den nedre delen av fjällvegetationen består till stor del av bergtall, Pinus mugo och björkal, Alnus viridis. Högre upp finns en zon med bland annat alprosor, Rhododendron, och en rosart, Rosa alpina, samt barrträd och alpängar med örter och gräs. En blomma som förknippas mest med Alperna är Edelweiss, som växer på bergshyllor och i bergssprickor.
Trädgränsen ligger på mellan 1 500 och 2 200 meters höjd. Där ovanför ligger det alpina området, vars flora inte som de föregående täcker något stort sammanhängande område, utan enstaka platser. Växterna är släkt med polartrakternas flora. Blommorna växer även långt över snögränsen, som exempel finns cirka 50 blommande arter på mellan 3 087 och 3 185 meters höjd på Vincentpyramiden i Monte Rosa.
Faunan i Alperna består dels av arter som efter istiden är utdöda i låglandet, och dels av högnordiska arter som lever på högt belägna platser, isolerade från sina släktingar i Nordeuropa. Till de djur som karakteriseras av Alperna hör stengeten, stenbocken, murmeldjuret, skogsharen, alpkajan, alpkråkan och fjällripan. Av insektsarter är det främst skalbaggar och fjärilar som har många olika alpina arter. Flera insektsarter har inga vingar, eller har starkt reducerade vingar. Ända till 2 500 meters höjd finns öringar i bergbäckarna.
Alperna är en bergskedja med större delen belägen i Centraleuropa. Den sträcker sig i en båge från området kring Nice och Genua vid Medelhavet, norrut mot Schweiz och sedan österut mot Wien. Åtta länder har del av Alperna: Frankrike, Italien, Monaco, Schweiz, Liechtenstein, Tyskland, Österrike och Slovenien. Alperna är 50–80 miljoner år gamla och ingår i det större alpina bergskedjebältet, eller Alpiderna.
Geografi
Alperna täcker en yta på 207 000 kvadratkilometer. Bergens stupning är mot söder mycket brantare än mot norr. Den högsta zonen av Alperna, med toppar på över 4 000 meter, ligger i västra delen. Där finns också bergskedjans högsta topp, Mont Blanc. Till dess egenheter hör att Alperna är ovanligt rikt på dalar i längd- och tvärriktning. Därför lägger Alperna inte sådana hinder i vägen för trafiken som många andra bergskedjor.
Alpernas högsta berg är Mont Blanc, med toppen 4 810,45 m ö.h. Därefter kommer Monte Rosa (Dufourspitze 4 634 m ö.h.), Dom (4 545 m ö.h.), Weisshorn (4 505 m ö.h.) och Matterhorn (4 478 m ö.h.).
Från Alperna rinner Europas största floder ner till Medelhavet (Rhone, Po, Adige), Nordsjön (Rhen), samt Svarta havet, (Inn, Drava och Sava) som mynnar ut i (Donau).
Klimat
De västra och södra delarna av Alperna är varmare än de östra och norra. Dock finns i allmänhet en stor klimatisk växling. På det bälte av 5 breddgrader, som Alperna omfattar, finns klimatskiftningar från det varma tempererade till det kalla. Temperaturen blir lägre, ju högre upp man kommer, och avtar i medeltal med 0,58 °C per 100 meters stigning. Under vintern samlar sig den kalla, tunga luften nere i dalarna, som därför är kallare än dalens sidor. Det kan hända att soliga terrasser eller toppar är varmare än de närliggande dalarna. Alperna bildar ett gränsområde mellan det mellersta Europas kontinentala klimat, med förhärskande västanvindar och regn under alla årstider, och Sydeuropas varmare och mildare Medelhavsklimat med företrädesvis höstregn.
Flora och fauna
Fram till 1 300–1 400 meter höjd finns odlade marker och skogar med lövträd. Den nedre delen av fjällvegetationen består till stor del av bergtall, Pinus mugo och björkal, Alnus viridis. Högre upp finns en zon med bland annat alprosor, Rhododendron, och en rosart, Rosa alpina, samt barrträd och alpängar med örter och gräs. En blomma som förknippas mest med Alperna är Edelweiss, som växer på bergshyllor och i bergssprickor.
Trädgränsen ligger på mellan 1 500 och 2 200 meters höjd. Där ovanför ligger det alpina området, vars flora inte som de föregående täcker något stort sammanhängande område, utan enstaka platser. Växterna är släkt med polartrakternas flora. Blommorna växer även långt över snögränsen, som exempel finns cirka 50 blommande arter på mellan 3 087 och 3 185 meters höjd på Vincentpyramiden i Monte Rosa.
Faunan i Alperna består dels av arter som efter istiden är utdöda i låglandet, och dels av högnordiska arter som lever på högt belägna platser, isolerade från sina släktingar i Nordeuropa. Till de djur som karakteriseras av Alperna hör stengeten, stenbocken, murmeldjuret, skogsharen, alpkajan, alpkråkan och fjällripan. Av insektsarter är det främst skalbaggar och fjärilar som har många olika alpina arter. Flera insektsarter har inga vingar, eller har starkt reducerade vingar. Ända till 2 500 meters höjd finns öringar i bergbäckarna.
