Mindre beckasinsnäppa (Limnodromus griseus) är en amerikansk flyttfågel i familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar. Den häckar i tre olika områden i Kanada och Alaska. Vintertid flyttar den till södra USA och vidare till Sydamerika. Likt sin nära släkting och utseendemässigt mycket lika större beckasinsnäppan har den påträffats sällsynt i Europa, men med påtagligt färre fynd. Fågeln minskar i antal men den globala populationen anses ändå vara livskraftig.
Mindre beckasinsnäppans vetenskapliga artnamn griseus är latin för "grå". På svenska har arten även kallats kortnäbbad beckasinsnäppa.
Mindre beckasinsnäppan är mycket lik sin nära släkting större beckasinsnäppa och tidigare behandlades de som en och samma art. Båda arterna är generellt stora som enkelbeckasinen och ser ut som ett mellanting mellan beckasiner och myrspov med den mycket långa näbben, ögonbrynsstreck, grönfärgade förhållandevis långa ben och i flykten en smal vit kil på ryggen och vit bakkant på vingarna. Näbben har en typiskt relativt tjock och nerböjd spets. Typiskt är också beckasinsnäppornas sätt att födosöka på ett symaskinsliknande manér.
Mindre beckasinsnäppa häckar i tre spridda områden i norra Nordamerika och delas in i tre underarter med följande utbredning:
Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, påtagligt fåtaligare än sin nära släkting större beckasinsnäppa, med endast fyra fynd i Storbritannien och på Irland, tre i Norge, två i Spanien, Frankrike och Tyskland samt ett på Island och i Sverige vid Utlängan i Blekinge 6–7 september 2012. I Sverige har dock ytterligare 17 fynd (av sammanlagt 21 individer) gjorts av obestämda beckasinsnäppor, men med största sannolikhet rör sig dessa om den i Europa mycket mer vanligt förekommande större beckasinsnäppan.
Mindre beckasinsnäppa häckar i kärr i tajga upp till trädgränsen och knappt in på subantarktisk tundra. Den lägger fyra ljusgröna ägg med bruna fläckar och båda könen ruvar äggen, men bara hanen tar hand om ungarna efter kläckning. Fågeln livnär sig på vattenlevande evertebrater, på häckplats fluglarver, sniglar och frön.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men minskar i antal, dock inte tillräckligt snabbt för att den ska betraktas som hotad. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).
