Kärrsnäppa (Calidris alpina) är en vadare som tillhör familjen snäppor. Den är en flyttfågel med cirkumpolär utbredning på norra halvklotet och brukar delas in i nio underarter. I dess häcknings- och övervintringsområden är den en av de vanligaste och mest kända småvadarna.
Kärrsnäppan har förr även kallats "föränderlig strandvipa", "sommarpytta" och "svartbröstad snäppa". Vissa av underarter benämns med trivialnamn där schinzii har det officiella namnet sydlig kärrsnäppa, tidigare även "mindre kärrsnäppa" och alpina det officiella namnet nordlig kärrsnäppa. Taxonet arctica kallas ibland "grönländsk kärrsnäppa". I fågelskådarkretsar brukar namnet ibland förkortas till kärra.
Kärrsnäppan är 17–21 centimeter lång och har ett vingspann på 32–36 centimeter. Den är alltså stor som en stare, men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken. Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna.
Kärrsnäppan häckar cirkumpolärt i arktiska och subarktiska områden. De fåglar som häckar i norra Europa och Asien är långtflyttande flyttfåglar som övervintrar huvudsakligen i Afrika, Sydeuropa och sydöstra Asien. De fåglar som häckar i Alaska och norra Kanada flyttar till Stilla havets och Atlantens kuster i Nordamerika.
I Sverige häckar nordlig kärrsnäppa (C. a. alpina) i fjällen i nordvästra delen av landet, och sydlig kärrsnäppa (C. a. schinzii) vid kusterna i södra delen av landet, särskilt i Skåne och på Öland.
Kärrsnäppan är mycket sällskaplig på vintern och bildar ibland stora flockar vid stränder. Man kan också se stora grupper flyga tillsammans under flyttningen eller i vinterområdet. Kärrsnäppan livnär sig genom att plocka smådjur som insekter, maskar och blötdjur i vattenytan vid stranden. Dess näbbspets är mycket känslig vilket ger dem möjlighet att finna föda begravd i sanden som de på ett karaktäristiskt vis söker efter genom rastlöst springande uppblandat med att de sticker ned näbben i sanden.
Boet är en grund grop i marken, omgiven av låg växtlighet, där de oftast lägger 4 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna och kläcks efter cirka tre veckor. Ungarna lämnar boet efter cirka ett dygn och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor. Under tiden vaktas de av föräldrarna, men honan brukar överge familjen 7–10 dagar efter kläckning.
Den globala populationen av kärrsnäppa är mycket stor och förekommer över ett mycket stort område. 2006 uppskattades världspopulationen bestå av 4,6–6,5 miljoner individer. IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).
Populationen av sydlig kärrsnäppa (C. a. schinzii) på Island är livskraftig, med över 300 000 häckande par. I övriga områden har sydlig kärrsnäppa minskat kraftigt under längre tid och består idag av maximalt 1 500-2 000 par. Den "baltiska populationen" (Sverige och Östersjöländerna) omfattar inte mer än drygt 500 par. och Sveriges häckningsbestånd, som består av cirka 100 par, klassas som akut hotad.
