Guppy är en fisk som tillhör de levandefödande tandkarparna (Poeciliidae). Guppyn är en mycket vanlig akvariefisk som finns i ett otal odlingsformer. Den var tidigare en väldigt tålig art men är idag, främst på grund av hård avel en något känsligare fisk. Det är oftast guppys i djuraffär som är känsligare medan privatuppfödda guppys inte är lika känsliga. I naturen finns den i Centralamerika och norra Sydamerika, i Antigua och Barbuda, Barbados, Brasilien, Guyana, Nederländska Antillerna, Trinidad och Tobago, Jungfruöarna och Venezuela. Människan har infört den till alla kontinenter utom Antarktis.
Guppyn ser ut att föda levande ungar, liksom övriga levandefödande tandkarpar. I själva verket kläcks dock äggen inne i honan omedelbart före "födseln", så det är inte fråga om äkta födande utan så kallad ovovivipari. Dräktighetstiden löper om fem veckor, och kullarna brukar uppgå till 10–80 yngel om honan är i god kondition. Den ansenliga skillnaden i storlek på kullarna kan härledas till förekomsten av predatorer: där det finns många rovdjur blir kullarna stora, ynglen föds dock relativt små. Under förhållanden där det är mera ont om predatorer blir kullarna mindre, men å andra sidan föds ynglen större och mer välutvecklade. På så vis överlever ungefär lika många yngel ur varje kull till könsmogen ålder, oavsett kullens storlek, trots att den procentuella skillnaden överlevande varierar stort mellan kullarna.
Eftersom hanarna ofta driver honorna rätt hårt rekommenderas att man i akvarium håller två honor till varje hane. I naturen är dock förhållandet det omvända; där ges å andra sidan bättre möjligheter för honorna att söka sig undan. Arten är annars en av de härdigaste som finns, förutsatt man håller en stam som inte är alltför hårt odlad. Hanarna blir ca 3,5 centimeter långa, honorna 5,0 centimeter. De under senare decennier framodlade slöjformerna kan ibland se lite ledsna ut, med hängande kropp och wobblande simning, ungefär som om de inte orkade hålla upp stjärtfenan. Emellertid har de framodlade slöjformerna visserligen betydligt större stjärtfenor än naturformerna, men det är inte fenans rent fysiska större tyngd som ger den krokiga ryggen, utan en genetisk defekt som följer med vissa stammar. Därför kan man i fångenskap också se guppy med små stjärtfenor men böjda ryggar. Fiskarnas allmäntillstånd kan förbättras något om man tillför lite koksalt i vattnet. Guppyn är egentligen anpassad för ett relativt hårt och basiskt vatten.
Guppyn är vanlig inom genetisk forskning, varvid man isolerar specifika gener.
Etymologi: "Brokig med nätliknande mönster". Syftar på fjällens färgteckning hos naturformerna. Av grekiska poikilos: "brokig", "med (flera) olika färger", och reticulo: "liten ruta", "nät".
