Trädgårdssångare (Sylvia borin) är en oansenlig brungröngrå fågel i familjen sylvior. Den häckar i större delen av Europa österut till västra Sibirien. Vintertid flyttar den till tropiska Afrika. Fågeln är talrik och IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Da
DagaktivDagaktiv är organismer vars dygnsrytm kännetecknas av att deras aktiva beteenden, exempelvis näringsintag, koncentreras till dagens ljusa timmar...
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
In
InsektsätareVä
VäxtätareVäxtätare är djur som är anatomiskt och fysiologiskt anpassade till födointag baserat på växter. Växtätande insekter och småkryp kan bete...
Fr
FrugivoreOv
OvipariOvipari är fortplantning genom äggläggning. Bland ovipara djur finns fåglar, groddjur, insekter samt de flesta kräldjur och fiskar. I vissa fa...
Al
Altriciella djurAr
ArborealRe
RevirInom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är ...
Mo
Monogama djurMonogami eller engifte innebär ett äktenskap mellan endast två personer. Monogami har idag också kommit att användas om icke äktenskapliga se...
So
Solitära djurMi
MigrerarG
börjar medTrädgårdssångaren är en ganska kraftig sångare och den adulta fågeln mäter 13–14,5 cm, har ett vingspann på 21–24 cm och väger ungefär 16 till 22 gram. Den har en oansenlig och kontrastlös dräkt, och dess avsaknad av tydliga dräktkaraktärer är dess främsta karaktär. Ovansidan är grå med olivgrön anstrykning och bröstet är vitbrunt. Den har en tunn ljus ögonring runt ett mörkt öga, och ett mycket diffust ljust ögonbrynsstreck. Den har grå, ganska kraftiga ben.
Sångstrofen brukar vara lång, utan tydligt återkommande melodi, och består av ett jämnt pladdrande av porlande toner, som ofta framförs på kvällarna. Den saknar svarthättans flöjtande toner på slutet.
Trädgårdssångaren är en flyttfågel som häckar i norra och tempererade Europa och i västra Asien. På sina häckningslokaler förekommer den från maj till september. I augusti till september flyttar den till sina vinterkvarter som ligger i tropiska Afrika.
Dess inre systematik är omstridd. Tongivande internationella taxonomiska auktoriteterna Clements m.fl. och International Ornithological Congress (IOC) delar in den i två underarter med följande utbredning:
I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) behandlas den istället som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i underarter. Även svenska BirdLife Sverige följer denna linje.
Trädgårdssångaren förekommer oftast i buskrika landskap, lundar eller örtrik löv- och blandskog och trivs i väl uppvuxna parker och trädgårdar. Den är sällsynt i barrskog. På våren och sommaren livnär de sig av spindlar, blötdjur, insekter och deras larver. Under hösten äter den även bär och frukt. Trädgårdssångaren lever dold i lövverken, är livlig och sitter sällan stilla. Den kan bli upp till tio år gammal, men det är mycket ovanligt.
Den huvudsakliga häckningsperioden för trädgårdssångaren är under maj–juli. Den blir könsmogen efter ett år. Om våren anländer hanen till häckningsplatsen före honan och inleder häckningen med att bygga några så kallade ”lekbon”. De är ofta rätt slarvigt byggda och innehåller mest växtmaterial som fågeln har krafsat ihop. Ett av dem kommer sedan att användas som grund till det färdiga boet. När honan har anlänt väljs ett av dessa lekbon och paret hjälps därefter åt med bobygget. Många individer söker sig till samma häckningsrevir varje år.
Liksom flera andra sångare har trädgårdssångaren en spelflykt och olika lekbeteenden. Bland annat kan hanen börja vibrera snabbt med vingarna så den liknar en stor nattfjäril, samtidigt som den fäller ut stjärten. Detta gör han sittande på en gren nära honan, vilken han snart närmar sig sidledes med snabba benrörelser.
Hanen markerar sitt revir med stor aggressivitet. Denna riktas inte enbart mot andra hannar av samma art utan också mot andra sångare.
Boet är skålformigt och byggs av gräs, rötter, hår och strån. Det befinner sig oftast lågt över marken väl gömt i tätt buskage. I början av juni läggs fyra till fem ägg som är grön- eller gulvita med grå och brunaktiga fläckar, som gör att äggen ser marmorerade ut. Äggen ruvas omväxlande av båda föräldrarna i tolv till 14 dagar, innan äggen kläcks. Även här sköter båda föräldrarna om matningen. Ungfåglarna stannar i boet i tio till tolv dagar. Ibland kan paret lägga ytterligare en kull.
Beståndet uppskattas till 41–68 miljoner vuxna individer, varav 80 % tros häcka i Europa. Den tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).
Även i Sverige kategoriseras den som livskraftig och det finns inga tecken på betydande populationsförändring. 2018 uppskattades det svenska beståndet till över 1,1 miljoner par.
