Brushane
Rike
Klass
Ordning
Familj
Sl�kte
ARTER
Calidris pugnax

Brushane (Calidris pugnax) är en fågel som tillhör familjen snäppor (Scolopacidae). Fågeln har unikt stora skillnader i både utseende och storlek mellan könen, och där hanarnas praktdräkt skiljer sig tydligt åt även individuellt, vilket är ovanligt bland fåglar. Den häckar i våtmarker i kallare områden av Europa och Asien. Tidigare placerades den som ensam art till släktet Philomachus men förs idag till släktet Calidris.

Djurnamnets ursprung

På Gotland har arten kallats purrhyna.

Utseende

Brushanen har en mycket varierande dräkt under olika perioder på året och könen skiljer sig också åt. Näbben är svagt nedåtböjd med uppfattas som nästan rak. För att vara en vadare i denna storlek är näbben medellång. När brushanen sträcker på halsen kan den se mycket smal- och långhalsad ut. Den har ett mörkt öga, likt ett knappnålshuvud. Honorna är markant mindre än hanarna. Den adulta honans kroppslängd är cirka 25 centimeter och den har ett vingspann på cirka 48 centimeter medan den adulta hanens längd är cirka 30 centimeter och den har ett vingspann på cirka 58 centimeter. Även benfärgen skiljer sig åt, där adulta hanar har röda ben, adulta honor har ljust orange och juvenilerna ljust grå.

Visa mer

Det mest signifikanta och spektakulära, för brushanen är den brokiga praktdräkt som flertalet adulta hanar bär i början av häckningsperioden och som börjar anläggas när de återvänder till häckningsplatserna i början av april. Denna dräkt består av en krage av långa, styva, i spetsen bakåtböjda fjädrar kring framhalsen och nacken. Fjädrarna i halskragen och örontofsarna fortsätter sedan att växa under april och maj. Den nakna huden på tygeln växlar färg till gulorange och blir vårtig.

Visa mindre

Video

Distribution

Geografi

Brushanen är en flyttfågel som häckar i våtmarker i de kallare regionerna av norra Eurasien, och tillbringar perioden då norra hemisfären har vinter i tropikerna, främst i Afrika. Vissa populationer som häckar i Sibirien genomför årligen en resa på 30,000 km, enkel väg, till vinterkvarteren i Västafrika. Det finns en mindre överlappningszon av sommar- och vinterkvarter i Västeuropa.

Visa mer

Brushanen häckar i Europa och Asien, från Skandinavien och Storbritannien nästan ända till Stilla havet i öster. I Europa återfinns den i kalla tempererade områdena, i Skandinavien ända upp i de norra lappmarkerna. I Ryssland är den en arktisk art, och uppträder främst norr om 65°N. Den största koncentrationen finns i Ryssland, med mer än 1 miljon par. I Sverige häckar 61000 par, i Finland 39000 par, i Norge 14000 par. Den häckar även i Storbritannien och österut genom låglandet i Polen, Tyskland och Danmark men där häckar det tillsammans mindre än 2000 par.

Den är en utpräglad flockfågel på flytten, och uppträder i stora flockar som kan bestå av hundratals eller till och med tusentals individer. I vinterkvarter kan den uppträda i extremt stora flockar. En flock i Senegal bestod av en miljon individer. En mindre del övervintrar ännu längre österut i Myanmar, södra Kina, Nya Guinea och lokalt i Australien, eller utmed Atlant- och Medelhavskusten i Europa. I Storbritannien och delar av Västeuropa där häcknings- och övervintringsområden överlappar kan fågeln uppträda året runt. Icke-häckande individer kan också stanna hela året i vinterkvarteret. Brushanen uppträder ovanligtvis i Alaska (där den har häckat), Kanada och de gränsande staterna i USA, och har observerats på Island, i Centralamerika, norra Sydamerika, på Madagaskar och Nya Zeeland.

Hanarna, som inte deltar i någon del av bobygge eller ruvning lämnar häckningsområdena i slutet av juni eller början av juli. De följs sedan av honor och sist årsungarna senare i juli. Hanarna genomför vanligtvis kortare förflyttningar och övervintrar längre norrut än honor. Exempelvis är nästan alla övervintrande brushanar i Storbritannien hanar, medan det nästan bara är honor i Kenya. Denna uppdelning av övervintringsområden är inte ovanlig bland flyttfåglar eftersom det minskar konkurrens om föda och gör att hanar kan nå häckningsområdena så tidigt som möjligt och etablera revir. Hanar kan också möjligen klara kallare vintrar eftersom de är större än honorna.

De brushanar som återvänder mot norr över Medelhavet verkar följa en väldefinierad rutt med specifika rastplatser.

Brushanen häckar i omfattande sötvattenskärr i låglandsområden, och fuktiga gräsmarker, med låga kullar med kortvuxet gräs. Den undviker karg tundra och områden som utsätts för hårt väder. De fuktigare områden är en källa till föda, medan kullar och sluttningar används som lekplatser, och torra områden med starr eller låg buskvegetation erbjuda häckningsplatser. En ungersk studie visade att en måttligt intensiv betesgång av vall, med mer än en ko per hektar, resulterade i fler häckande par. Under icke-häckningstid använder den sig av fler olika typer av grunda våtmarkiotoper, som bevattnade fält, eller flod- och sjöstränder. Torr gräsmark, lerstränder med tidvatten och havsstränder används mindre ofta.

Visa mindre
Brushane karta över livsmiljö
Brushane karta över livsmiljö

Vanor och livsstil

Säsongsmässigt beteende
Fågelläte

Kost och Näring

Brushanarna äter små insekter och maskar, ibland också säd.

Parningsvanor

Befolkning

Befolkningsantal

Brushanen har ett mycket stort globalt utbredningsområde och trots att den globala populationen minskar så bedöms inte utvecklingstrenden för arten vara så kraftig att den är hotad. Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).

Visa mer

Vissa populationer är dock mer utsatta än andra, däribland den svenska som på Artdatabankens rödlista kategoriseras som sårbar (VU). 2018 uppskattades det svenska beståndet till 25 000 par.

Visa mindre

Referenser

1. Brushane artikel på Wikipedia - https://sv.wikipedia.org/wiki/Brushane
2. Brushanepå webbplatsen för IUCN:s röda lista - https://www.iucnredlist.org/species/22693468/86591264
3. Xeno-canto fågelrop - https://xeno-canto.org/686652

Fler fascinerande djur att lära sig om