Cetorhinidae
Brugd (Cetorhinus maximus) är en hajart och enda arten inom familjen Cetorhinidae. Den är den näst största fiskarten, efter valhajen.
Kö
KöttätareKöttätare är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av bytesdjur. Se även rovdjur och predator. Ett annat ord för köttätare a...
Su
SuspensionsmatareKo
KosmopolitKosmopolit, är en djurart, eller en klad djur, som är inhemska över hela eller större delen av jorden. Bland däggdjuren är vissa arter av fla...
Ov
OvovivipariaOvovivipari är en form av levande födsel som definieras olika av olika auktoriteter. Det finns åtminstone tre vanliga definitioner:Levande föds...
Oc
OceanodromB
börjar medBrugden är brungrå till mörkgrå och har fem väldiga gälspringor som nästan möts undertill. Kroppslängden är normalt upp till 10 meter, ibland närmare 12 meter.
Vikten hos ett 9 meter långt exemplar är runt 3–4 ton. Man tror att ungarna är ca 1,6 meter långa när de föds. Den har flera rader med mycket små tänder, bara några millimeter långa.
Brugden förekommer längs kusterna av Atlantens och Stilla havets tempererade delar samt i Barents hav. Arten påträffas årsvis vid södra Norge och vid svenska västkusten (oftast i september–oktober). Brugden går normalt inte in i Östersjön, men ett exemplar fångades 11 januari 1960 vid Sadelöga nära Utö i Stockholms skärgård. Den 26 september 2020 upptäcktes också ett exemplar vid Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Den hittades senare död vid Vrångö.
Brugden är liksom valhajen uteslutande planktonätare. Fisken lever pelagiskt och samlas tidvis i flockar, ibland upp till 60 eller till och med 250 djur. Födosöket sker ofta i vattenytan med ryggfenan och ibland också nosen uppe över ytan, vilket har givit den det engelska namnet ”Basking shark” (av ”bask”, som betyder ”solbada”). Planktonet filtreras på ungefär samma sätt som hos bardvalarna, genom att brugden simmar makligt, vanligen i vattenytan, med vidöppen mun.
Eftersom brugden saknar barder använder den istället fransar på gälbågen, så kallade gälräfständer; sådana finns hos många planktonätande fiskar, bland annat sillfiskarna. Gälräfständerna byts ut årligen i november till februari. En del forskare menar att brugden under denna tid livnär sig på olika bottendjur, medan andra anser att den inte förtär någon föda utan lever på näring lagrad i sin stora lever.
Brugdens parningstid infaller på våren till försommaren. Liksom de flesta hajar föder brugden levande ungar, och detta efter en dräktighetstid om drygt 3 år. Ungarna, endast en eller två vid varje födsel, är över en meter långa. Ungarna föds vanligtvis på sensommaren i kustnära vatten.
Brugden hotas av överfiskning och den globala populationen kategoriseras som starkt hotad (EN). Den står med i CITES Appendix II. I svenska vatten är den ej bedömd av Artdatabanken. Den har minskat kraftigt längs västkusten under de senaste 50 åren.
