Grå flugsnappare (Muscicapa striata) är en liten tätting i familjen flugsnappare. Den häckar i västra Asien och stora delar av Europa, dock inte på Island. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. Grå flugsnappare har ett oansenligt utseende med gråbrun ovan och smutsvitt under. Även lätena är diskreta. Den ses ofta sitta på exponerade grenar i olika typer av öppna skogsområden, spanande efter insekter som den fångar i utfall. Arten är talrik, i Sverige den tionde vanligaste fågelarten, och kategoriseras av IUCN som livskraftig. Vissa urskiljer populationen på öar i västra Medelhavet som en egen art, tyrrhensk flugsnappare.
Grå flugsnapparens vetenskapliga artnamn striata betyder "streckad".
Grå flugsnappare är omkring 13–15 cm lång och väger ungefär 18 gram. Den är relativt slank, med långa vingar, lång "akter" och korta ben. Fjäderdräkten är oansenlig, med gråbrun ovansida och smutsvit undersida. Den är omönstrad med undantag för tunn mörk längsstreckning på bröst, strupsidor, panna och främre delen av hjässan. Armpennorna är i fräsch dräkt ljusspetsade, vilket skapar ett ljusare stråk på vingen.
Fågeln är talför, men lätena är mycket diskreta. Locklätet, ett kort, vasst "zri", kan lätt förväxlas med andra arter som bofink och rödhake. Varningslätet är mer karakteristiskt, ett "isst-te" eller "isst-te-te". Sången är lågmäld, en serie pressade, spetsiga och sträva toner ofta uppblandade med något drillande ljud.
Fåglar på öar i västra Medelhavet, av vissa urskild som den egna arten tyrrhensk flugsnappare (se nedan), är blekare samt har inte lika streckat bröst och kortare vingar. Med nuvarande kunskap går det inte skilja deras läten åt.
Grå flugsnappare är en flyttfågel som häckar i nordvästligaste Afrika, Europa, och österut genom Sibirien till Transbajkal, Mongoliet och västra Xinjiang, och i Centralasien söderut till Iran, Afghanistan, och västra och norra Pakistan. Den övervintrar i Afrika, söder om Sahara.
Felflugna individer har observerats på Svalbard, Island, Färöarna, Madeira, Kap Verde, Annobon, Seychellerna och Aldabra.
Den grå flugsnapparen häckar i hela Skandinavien, dit den anländer i början av maj eller något senare.
Fågeln föredrar de flesta typer av skogar, i gläntor, skogsbryn, parker och trädgårdar med lövträd. Den föredrar gles skog på torr mark och häckar ofta i närheten av bebyggelse. Den häckar inte i hål, utan bygger sitt bo så att honan har fri sikt när hon ruvar. Kravet på boplats är inte så noga, det kan ligga på grenklykor, i buskar, ventiler mm. Häckar gärna i en öppen holk.
Grå flugsnapparen sitter ofta upprätt på öppna grenar där den spanar efter insekter som den sedan fångar under kortare flygturer. Den uppträder också på marken. Den kan också ses ryttla. I allmänhet är den ganska orädd, men när den blir skrämd beger den sig till närmaste träd, för att i nästa ögonblick åter vara sysselsatt med att fånga insekter.
Båda könen deltar i bobyggandet. Boet är byggt av gräs, mossa, rottrådar och lavar. Ibland kan boet fogas ihop med spindelnät. De tre till sex äggen, som är gråaktiga med bruna fläckar läggs i slutet av maj eller början av juni. Honan ruvar äggen i 13 dagar, under tiden matas hon av hanen ett par gånger i timmen. Ungarna får därefter mat av båda föräldrarna. När ytterligare 13 dagar har gått blir ungarna flygfärdiga.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). I Europa tros det häcka 14,9-22,7 miljoner par, medan världspopulationen uppskattas till mellan 54 och 84 miljoner individer.
I Sverige anses beståndet av grå flugsnappare vara livskraftigt och det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Med en uppskattad population på 1,4 eller 1,5 miljoner häckande par är den Sveriges tionde talrikaste fågelart.
