Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix) är en fågel som tillhör familjen lövsångare. Jämfört med sina släktingar är den relativt bjärt färgad med mossgrön ovansida, gult bröst och ögonbrynsstreck och vit buk. Dess karakteristiska sång har liknats vid ett mynt som roterar på en marmorskiva.
Grönsångare är en flyttfågel som häckar i Europa och övervintrar i tropiska Afrika. Under häckningen förekommer den i olika skogsmiljöer, framför allt bokskog, men även ekskog eller granskog med inslag av lövträd.
Arten är vida spridd och vanligt förekommande, men minskar i antal. Globalt kategoriseras den som livskraftig, men upptas sedan 2020 på den svenska rödlistan som nära hotad. Arten är närmast släkt med de sydeuropeiska arterna bergsångare och balkansångare.
Grönsångaren har förr även kallats grön sångare,,skogssångare, gulbröstad sångare och skogsknett, Det senare har även varit ett namn på lövsångare. Det vetenskapliga artnamnet sibilatrix betyder "visslare", från latinets sibilare, "att vissla".
Grönsångaren är ungefär 11–13 centimeter lång, har ett vingspann på 19–24 centimeter och väger ungefär 8–13 gram. Ovansidan är grön och bröstet gulvitt. Den har vit buk, gul strupe samt lång och tydligt gult ögonbrynsstreck. Honor och hanar har samma färger. Visuellt kan man skilja den från gransångaren och lövsångaren på dess klarare färger, långa vingar och kortare men bredare stjärt. Karakteristiskt är också kontrasterande ljusa kanter på tertialer, vingpennor och större täckare.
Grönsångaren häckar över stora delar av Europa så lång österut som ungefär till Uralbergen. Tillfälligt har den bland annat påträffats i Färöarna, på Island och på Svalbard, i sydost i Azerbajdzjan, Iran och Qatar, i sydväst i Portugal, inklusive Madeira. Den är genomgående flyttfågel och övervintrar i tropiska Afrika.
I Sverige förekommer grönsångaren främst i söder, där den lokalt är ganska allmän, men även längre norrut utefter kusten. Antalet varierar troligen mycket mellan olika år. Den anländer i april–maj och flyttar i juli–augusti.
Grönsångaren lever i ljus lövskog och blandskog, ofta bokskogar, och parkanläggningar. Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet läggs i en håla på marken, vid en buske eller vid sidan av en tuva, bland löv och mossa, ofta bland trädrötter, och är väl dolt. Boet är stort, välvt som en gammaldags bakugn med rund öppning på sidan, byggt av grässtrån, torra blad och mossa, och fodras på botten med fina grässtrån. Honan lägger sex till sju ägg som hon ruvar i tolv till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i tolv till 13 dagar. Grönsångaren livnär sig på spindlar, blötdjur, bär, insekter och deras larver.
Den europeiska populationen uppskattas till 14–22 miljoner häckande par, vilket motsvarar 42-66 miljoner individer. Europa utgör 75–94 % av den globala utbredningen, så en preliminär uppskattning ger att den globala populationen uppgår till 44,7–88 miljoner individer. Det finns indikationer på att den europeiska populationen minskat med upp till 30 % de senaste tio åren, medan den asiatiska populationen inte verkar minska och den övervintrande populationen i Afrika istället verkar att öka. Sammantaget kategoriserar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) den globala populationen som livskraftig (LC).
I Sverige anses den dock minska så pass kraftigt att den sedan 2020 listas som nära hotad på Artdatabankens rödlista. 2018 uppskattades det svenska beståndet till 167 000 par.
