Dvärgörn (Hieraaetus pennatus) är en liten örn som förekommer i södra Europa, norra Afrika och delar av Asien samt isolerat i sydvästra Afrika.
Dvärgörnen gör skäl för sitt namn. Med sin längd på 42–51 cm är den jämnstor med exempelvis ormvråken, men är örnlik både i formen med sin fylliga hand och i flykten med snabb, rak kurs och längre glid. Stjärten är relativt lång, 4/5 av eller lika med vingbredden och tvärt avskuren. Dess främsta kännetecken är en vit fläck längst in på vingen framtill, synlig framifrån.
Dvärgörnen uppträder i två morfer. Den ljusa har vit undersida, vita undre vingtäckare och kontrasterande svarta vingpennor, varav de tre inre handpennorna är ljusare och bandade. Den mörka morfen är genomgående mörkbrun men även den med de typiskt ljusare tre inre handpennorna. Båda morferna har ett typiskt gulbrunt fält snett över armen ovanpå vingen.
Under häckningstiden låter den mycket, vanligast med ett gällt kli-kli-kli.
Dvärgörnen förekommer från sydvästra Europa och nordvästra Afrika österut genom Östeuropa, Mindre Asien och Kaukasus till Centralasien, nordost till Mongoliet, området kring Bajkalsjön (möjligen till östra och nordöstra Kina och söderut till norra och västra Pakistan, norra Indien och Nepal. Den häckar också isolerat i södra Sydafrika (Västra och Östra Kapprovinsen) samt norra Namibia. Vintern tillbringar den mestadels i Afrika söder om Sahara och i Sydasien, främst i Indien.
I Sverige är dvärgörnen en mycket sällsynt gäst med endast 31 fynd fram till och med 2021. De allra flesta dvärgörnar har observerats i Skåne, i augusti och september.
Dvärgörnen återfinns i öppet skogslandskap med berg, gläntor och fält. Den har påträffats upp till 3000 meter över havet.
Födan består framför allt av småfåglar men också av kaniner, sislar och reptiler. Från en höjd på 200 till 300 meter störtdyker den med infällda vingar ner mot bytet som befinner sig på eller nära marken. Den tar byten som kan väga upp till fem gånger mer än dvärgörnen.
Fågeln bygger sitt bo av grenar som fodras med gröna löv, som placeras i träd eller mer sällan på klipphyllor. Den kan också ta över ett annat bo som tidigare använts av exempelvis brun glada eller gråhäger. Dvärgörnen lägger 1–2 ägg som honan ruvar i 45 dagar. Hon matas av hanen och vaktar boet sedan äggen kläckts. Ungarna är flygga efter 70–75 dagar.
I Europa tros det finnas 23 100–29 100 par, vilket motsvarar 46 300–58 300 adulta individer. Eftersom Europa utgör drygt 30% av utbredningsområdet tror man mycket preliminärt att världspopulationen består av 149 000–188 000 aulta individer.
Om arten ökar eller minskar är oklart. Lokalt minskar den på grund av skogsavverkning, störningar från människan, förföljelse och en nedgång i antalet bytesdjur. I Europa tror man dock att den ökar i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar dvärgörnen som livskraftig (LC).
